Hoppa till innehåll

Entreprenadjuridikfrågor

  • Kan jag begära besiktning när beställaren tar del av entreprenad i bruk?

    Fråga: Vi är på väg att bli färdiga med en entreprenad där vi utför installationerna vid en nybyggnation, men en del arbeten återstår att göra. Nu begär plötsligt vår beställare att få ta entreprenaden i bruk genom att börja flytta in i vissa delar. Har beställaren rätt att göra det? Kan vi i sådana fall begära en besiktning? ABT 06 gäller mellan oss.

    Svar: Enligt 5 kap. 2 § ABT 06 har beställaren rätt att ta del av entreprenaden i bruk redan under entreprenadtiden även om delen inte är avlämnad, så länge som beställaren först har samrått med dig om detta. Du kan därför inte hindra att beställaren tar del av entreprenaden i bruk. Ett sådant ibruktagande får dock vissa följder. Till exempel övertar din beställare ansvaret för all skada på entreprenaden som beror på att den brukas. Om övertagandet innebär att du får ökade kostnader för entreprenadens utförande och färdigställande ska dessa ersättas. Dessutom kan det innebära att ett eventuellt förseningsvite ska jämkas. Detta är viktigt att komma ihåg och du kan även uppmärksamma din beställare på detta.

    Ofta uppkommer det diskussioner om vilka fel eller skador som fanns vid det tillfälle då del av entreprenaden togs i bruk, och vilka som uppkommit efter denna tidpunkt. Därför kan det vara bra att fastställa skicket vid övertagandet. Om den del som ska tas i bruk är färdigställd kan du begära slutbesiktning av denna del med stöd av 7 kap. 2 § ABT 06. Om delen inte är färdigställd kan du istället begära förbesiktning med stöd av 7 kap. 1 § ABT 06. Om din beställare inte vill att en besiktning ska hållas eller vägrar medverka på annat sätt har du enligt 7 kap. 7 § rätt att utse en egen besiktningsman. Denna rätt bör du använda dig av, eftersom det är viktigt att genom besiktning fastställa entreprenaden skick vid överlämnandet.

  • Varför pratas det så mycket om standardavtalen?

    Fråga: Varför pratas det så mycket om standardavtalen? I många av de frågor som tagits upp här pratas det om standardavtalen AB 04 och ABT 06. Men jag använder nästan aldrig dem i entreprenaderna som jag gör. Är det ett problem?

    Svar: Det kan vara problematiskt, eftersom det ofta är svårt att med säkerhet veta vad som gäller mellan dig och din beställare om ni inte använder ett standardavtal. Det kan göra det krångligt om en diskussion eller tvist uppstår.

    När du utför installationsarbeten åt en privatperson finns konsumenttjänstlagen som reglerar exempelvis när betalning ska ske och vad du har för ansvar för fel. Men i svensk rätt finns det inte någon direkt tillämplig lag för kommersiella entreprenader, alltså entreprenader där din beställare är en juridisk person såsom ett byggföretag eller en bostadsrättsförening. Istället finns framförhandlade standardavtal som ofta används, till exempel AB 04 och ABT 06.

    Om man inte använder ett standardavtal är det svårt att säga generellt vad som gäller. Varje fråga måste istället bedömas utifrån varje enskilt fall. Till att börja med får man titta i avtalet för entreprenaden och se om frågan regleras där. Annars får man försöka utröna vad som utgör ”allmänna obligationsrättsliga principer” för den avtalstyp man har. Det kanske finns något domstolsavgörande som kan ge vägledning och ibland kan det finnas utrymme att snegla på vad som står i till exempel köplagen. Det här leder till att det ofta är svårt för parterna att veta vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot varandra. Därför rekommenderar Installatörsföretagens entreprenadjurister normalt att ett lämpligt standardavtal används. På så sätt skapas en större förutsebarhet i vad som gäller mellan dig och din beställare.

  • När måste jag skicka hinderanmälan pga coronaviruset?

    Fråga: Just nu utför vi en entreprenad och arbetena flyter på som vanligt. AB 04 gäller mellan oss och vår beställare. Men vi funderar på vad som gäller angående anmälan av sådana hinder som kan uppkomma på grund av corona-krisen. Vår entreprenad är alltså inte påverkad av coronaviruset i nuläget, men kanske måste vi underrätta vår beställare om att det skulle kunna uppkomma hinder senare under entreprenaden? Till exempel för att våra montörer kan bli sjuka eller för att det kan börja strula med leveranser av material och varor?

    Svar: Det finns ingen skyldighet i AB 04 att underrätta er beställare om hinder förrän det finns konkreta förhållanden som faktiskt är ett hinder för er entreprenad. Ett viktigt syfte med hindersanmälan är att er beställare ska få kännedom om just sådana förhållanden, så att beställaren får möjlighet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med hindret.

    Följaktligen finns det ingen poäng med att ”föranmäla” att det möjligtvis kan bli någon form av hinder senare under entreprenaden. Beställaren kan ju ändå inte göra så mycket med sådan information och det finns istället en risk för att det skadar er affärsrelation, i vart fall om det inte tydligt framgår av underrättelsen att ni gör detta just för att värna om dialogen med er beställare. Kanske kommer er entreprenad att flyta på som vanligt hela vägen till slutbesiktningen? Det vet vi inte i nuläget. Det finns i och för sig inget som hindrar er från att flagga för beställaren om att coronaviruset kan leda till konsekvenser i entreprenaden, men jag tycker ändå att ni kan vänta och se om era montörer faktiskt börjar bli sjuka, era leveranser börjar strula eller ni på annat sätt kan se att coronaviruset faktiskt orsakar ett hinder. Så fort ett hinder faktiskt uppkommer bör ni dock anmäla det till er beställare så fort som möjligt.

  • Vad gäller om jag inte kan påbörja mina arbeten i tid?

    Fråga: Vi har ett avtal med ett byggbolag om att koppla samman en nyproducerad byggnads VA med det kommunala nätet. Det är en utförandeentreprenad enligt AB 04. I vårt kontrakt står det att våra arbeten ska påbörjas den 1 april men nu visar det sig att markentreprenören, som är en sidoentreprenör till oss och är den som ska förbereda för våra arbeten, är försenad. Vi kommer enligt vår beställare inte att kunna börja arbetena förrän tidigast i mitten av maj.

    Vad gäller? Har vi rätt till tidsförlängning och vad gör vi med de merkostnader som vi drabbas av?

    Svar: I AB 04/ABT 06 kap 4 § 3 står det om hinder, dvs. sådana händelser som inträffar under en entreprenad och som under vissa förutsättningar kan ge dig som entreprenör rätt till tidsförlängning. I vissa situationer kan du dessutom ha rätt till ersättning för kostnader som du drabbas av pga. förskjutningen av tidplanen.

    Den situation som du beskriver är mycket vanlig. Din beställare, dvs. byggbolaget, har tecknat kontrakt med sina olika underentreprenörer baserat på den tidplan som beställaren då jobbade efter. Sedan händer det saker under entreprenaden som innebär att tidplanen behöver revideras och olika arbeten skjuts därför framåt i tiden. Den här situationen faller, såvitt gäller dig och ditt avtal med beställaren, in under AB 04 kap 4 § 3 p 1, som handlar om hinder pga. en ”omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida”.

    Genom att du drabbas av ett hinder som beror på beställaren har du inte bara rätt till tidsförlängning. Du har även enligt AB 04 kap 5 § 4 rätt till ersättning för sådana kostnader som du drabbas av pga. förseningen. Det kan exempelvis vara ökade lönekostnader och ökade kostnader för hjälpmedel som du bokat upp från den avtalade igångsättningstiden och som du inte kan boka av. Det är dock alltid du som ska visa att du faktiskt har drabbats av merkostnader och vilka belopp de uppgår till, och du har dessutom en skyldighet att om möjligt begränsa dina kostnader för att på det sättet begränsa beställarens ersättningsskyldighet.

    Enligt AB 04 kap 4 § 4 måste du dessutom utan dröjsmål när du inser att du har drabbats av ett hinder underrätta beställaren om detta. En sådan underrättelse bör alltid vara skriftlig. Jag vet att en del beställare kan bli irriterade om entreprenören anmäler hinder och jag har förståelse för att en del entreprenörer av det skälet drar sig för ”reta upp beställaren”. I AB 04:s mening är detta dock inte någon ursäkt för att inte anmäla hindret. Tvärtom är det så att genom att inte underrätta beställaren riskerar du som entreprenör att förlora rätten till både mer tid och rätten till ersättning för uppkomna kostnader. Försök hellre att få beställaren att inse att din underrättelse även är för att han ska få bättre kontroll över sin tidplan så att den anpassas till verkliga förhållanden och att det är ett sätt att hjälpa beställaren att få bättre överblick över projektets totala ekonomi, inklusive dina oönskade merkostnader.

  • Får beställaren anlita någon annan för att utföra ÄTA-arbeten?

    Fråga: Vi är underentreprenör åt ett byggbolag och ska utföra elinstallationerna i en nyproduktion av ett bostadshus. Det är en totalentreprenad och ABT 06 gäller mellan oss.

    Nu visar det sig att vår beställare har kontaktat en konkurrent till oss för att montera ytterbelysning på cykelgaraget på innergården. Det glömde man att ta med i handlingarna när vi handlades upp, men nu tycker beställaren att det blir för dyrt att anlita oss för det här jobbet.

    Kan beställaren verkligen göra så?

    Svar: Enligt Begreppsbestämningarna till ABT 06 är ett ÄTA-arbete ett sådant arbete som ”står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och som inte är av väsentligt annan natur än dessa”. Samma definition gäller för övrigt för ÄTA-arbeten i utförandeentreprenader enligt AB 04.

    Att montera ytterligare belysning i en elentreprenad än den belysning som ingått i kontraktsarbetena ska definitivt vara att se som ett ÄTA-arbete i elentreprenaden. Då gäller enligt ABT 06 kap 2 § 3 att ni som den i entreprenaden anlitade elentreprenören är både ”berättigad och skyldig” att utföra dessa arbeten. Det betyder att ni inte kan tacka nej till en beställning av ÄTA-arbeten, men det betyder också att beställaren inte får anlita någon annan för att göra dessa arbeten.

    Om beställaren trots det väljer att anlita någon annan för att montera belysningen på cykelgaraget, eller om beställaren utför arbetena själv, har ni enligt ABT 06 kap 6 § 2 rätt till ersättning för sådana eventuella kostnader som ni drabbas av pga. detta samt har ni även rätt till ersättning för utebliven vinst för det ÄTA-arbete ni inte fick utföra.

    I kontraktshandlingarna (normalt under koden AFD.611 Ersättning för ÄTA-arbeten i de Administrativa föreskrifterna) anges hur ÄTA-arbeten ska ersättas, och då gäller det som står där mellan parterna. Om man inte har avtalat om någon särskild modell för ersättning för ÄTA-arbeten, eller om man inte kan komma överens om betalningen gäller enligt ABT 06 kap 6 § 9 att entreprenören i stället ersätts på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen.

  • Vad är ”självkostnadsprincipen” i AB 04?

    Fråga: För ett tag sedan utförde vi ett arbete åt en fastighetsägare. Det var ett brådskande arbete, varför vi kom överens om att alla arbeten skulle utföras på löpande räkning ”enligt självkostnadsprincipen i AB 04”. Inga timpriser avtalades.

    Vi håller nu på att sammanställa vår faktura. Det har gått åt ganska många arbetstimmar. Eftersom inga timpriser avtalades, så vet vi inte riktigt hur mycket vi får ta betalt för vår arbetstid.

    Vad innebär egentligen ” självkostnadsprincipen i AB 04” och hur ska man då ta betalt?

    Svar: Om ni utför arbeten på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen i AB 04 (6 kap. 9 och 10 §§) ska ni få ersättning för samtliga kostnader för att utföra era arbeten. Det första ni ska göra är därför att sammanställa alla era faktiska kostnader för entreprenaden. Dessa ska ersättas fullt ut.

    Dessutom har ni rätt att göra ett procentuellt påslag – det så kallade ”entreprenörarvodet” - på samtliga dessa kostnader. Ni måste avtala om vilken procent som ska gälla för entreprenörarvodet. Entreprenörarvodet ska omfatta er vinst, och det ska även ersätta era kostnader för räntor och centraladministration. Därför är det viktigt att avtala om en nivå på entreprenörarvodet som täcker allt detta.

    Enligt självkostnadsprincipen ska alla era kostnader för de arbetstagare som utfört arbetena ersättas fullt ut. Kostnaden för en anställd är dock inte bara lönen, utan även kostnader till följd av åtaganden enligt lag och kollektivavtal. Därför kan anställningskostnader i många fall vara svåra att beräkna och sammanställa. Ett enkelt sätt att komma runt detta är att avtala om timpriser, vilket vi rekommenderar att ni alltid gör.

    För de fall då ni inte har avtalat om timpriser har Installatörsföretagen tagit fram hjälpmedel som bl.a. klargör hur ni ska ta betalt för era anställningskostnader. Vi kallar detta hjälpmedel KF 19 och man kan ladda ned det från vår hemsida. Det huvudsakliga syftet med KF 19 är att tydliggöra några av de kostnader som ska ersättas när arbeten utförs på löpande räkning, samt att förenkla beräkningen av dessa kostnader. Dessutom klargör vi i KF 19 vår uppfattning om vad som ska räknas in i kostnader för centraladministration, som ju endast ersätts genom entreprenörarvodet.

    Därför rekommenderar vi att ni laddar ned KF 19 och tillhörande excel-filer från vår hemsida. Där finns all information ni behöver för att lunna ta betalt enligt självkostnadsprincipen. Om något är oklart eller om ni har några frågor i övrigt är det bara att ringa oss på 08-762 75 15. Där kan man alltid få hjälp med entreprenadrättsliga frågor.

  • Måste jag tåla tio procent ÄTA-arbete utan rätt till tidsförlängning?

    Fråga: Jag har tidigare alltid fått höra att jag som entreprenör måste tåla ÄTA-arbeten upp till tio procent av kontraktssumman och att jag alltså inte har rätt till tidsförlängning. På senare tid har jag dock hört flera personer påstå att det inte stämmer. Vad är det egentligen som gäller?

    Svar: Det är ett vanligt missförstånd att AB 04 och ABT 06 innehåller regler som anger att du som entreprenör måste tåla en viss procent ÄTA-arbeten utan att ha rätt till tidsförlängning. Någon sådan regel finns inte i standardavtalen.

    I 4 kap. 2 § AB 04 och ABT 06 står det att kontraktsarbetena ska vara färdigställda och tillgängliga för slutbesiktning eller avlämnande på annat sätt vid kontraktstidens utgång. Sedan står det att kontraktstiden ska förlängas eller avkortas i den utsträckning ÄTA-arbete påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden.

    Är det ett tilläggsarbete som påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden har du med andra ord rätt till tidsförlängning enligt AB 04 och ABT 06.

    Däremot förekommer det att beställaren skriver in sådana procentsatser i kontraktshandlingarna för den specifika entreprenaden och alltså gör en ändring från AB 04/ABT 06 (det som brukar kallas för ”avsteg”). Antingen att ändringen skrivs direkt i kontraktet eller att beställaren skriver in det i AF-delen. Om ändringen finns i AF-delen ska den, för att vara giltig, stå under rätt kod och rätt rubrik och det ska även finnas en hänvisning till ändringen under koden AFC.111 om det är en entreprenad på AB 04 eller AFD.111 om det är en entreprenad på ABT 06.

    Du som medlem kan ta del av mer information om hur du hittar avsteg i handlingarna, exempel på avsteg och riskerna med dessa samt hur du kan hantera dem här på webbplatsen:

    Avsteg från AB 04 och ABT 06

  • Har vi rätt att ta tillbaka materialet om byggaren har gått i konkurs?

    Fråga: Under en pågående entreprenad har byggaren som vi arbetar för gått i konkurs. Har vi rätt att ta tillbaka material från arbetsstället?

    Svar: Det är svårt att ge ett generellt svar på frågan och oftast behöver man göra en bedömning i varje enskilt fall. Det främsta rådet är att ni bör kontakta en jurist i denna situation.

    Om jag ändå ska försöka att ge ett generellt svar är det beroende av flera faktorer. En sådan faktor är om ni har besittning över materialet. Besittning kan till exempel uppnås genom att materialet hålls skiljt från annat material, att det är tydligt att materialet är ert och att ni kommer åt det. I sådana fall har ni oftast rätt att ta tillbaka materialet, även om det förvaras på arbetsstället. Materialet kan i vissa fall vara i er besittning trots att ni inte har direkt åtkomst till det, till exempel på grund av att ni inte kommer in på arbetsstället utan att beställaren öppnar åt er. Som ovan poängterats är det viktigt att en bedömning görs av alla de omständigheter som föreligger i varje enskilt fall.

    Material som har installerats kan som huvudregel aldrig tas tillbaka av er. Materialet har då blivit en del av fastigheten och är att se som fast egendom eller som byggnadstillbehör. Det kan utgöra en brottslig handling att ta tillbaka installerat material, vilket även gäller i fall där byggaren inte har gått i konkurs.

    Om ni på arbetsstället har material som ni inte har besittning över, men som inte heller är installerat, kan det endast tas tillbaka om ni har ett giltigt äganderättsförbehåll och om materialet finns kvar och kan identifieras. Ett äganderättsförbehåll är ett avtalsvillkor som ger er rätt att ta tillbaka materialet om byggaren inte uppfyller vissa delar av avtalet. Det är en annan fråga om ett äganderättsförbehåll alls kan vara giltigt avseende material som är tänkt att ingå i en entreprenad, eftersom ett sådant förbehåll typiskt sett inte gäller för material som köparen tillåts förfoga över innan slutlig betalning har skett.

  • Hur går vi vidare för att få betalt?

    Fråga: Vi har gjort ett jobb hos en kund som vi har fakturerat kunden för. Fakturan har inte betalats trots att vi har skickat en betalningspåminnelse och vi har inte heller hört något från kunden. Vi anser att vi har rätt till betalning enligt den faktura vi har ställt ut. Hur kan vi gå vidare för att få betalt för det arbete vi har utfört?

    Svar: En första möjlighet, och det som bör vara utgångspunkten, är att skicka ett inkassokrav till kunden. Eftersom inkasso är ett lagreglerat förfarande med många formaliakrav att följa, rekommenderar jag er att ge ett inkassobolag i uppdrag att driva in den fordran ni anser att ni har.

    Om kunden därefter inte betalar och inte heller bestrider (invänder mot) ert krav kan ni ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det kan ni också göra utan att först skicka ett inkassokrav, men det riskerar naturligtvis att påverka er och kundens affärsrelation. Om kunden inte heller där bestrider ansökan kan Kronofogden meddela ett utslag. Ett utslag är en exekutionstitel, vilket innebär att kravet är verkställbart och kan drivas in.

    I det fall kunden någon gång under processen bestrider ert krav förändras era möjligheter. Ni får då enligt god inkassosed inte ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden och i sådant fall ta ställning till om ni vill inleda en process i tingsrätten.

    Hörs kunden inte av efter inkassokravet, utan bestrider ert krav först efter ansökan om betalningsföreläggande, kan Kronofogden inte meddela ett utslag. I sådant fall kommer Kronofogden att fråga er om ni vill att ert krav ska prövas av tingsrätten. Om ni vill det kommer Kronofogden lämna över ert krav till tingsrätten.

    Värt att tänka på är att ett meddelande från kunden om att denne inte kan betala den aktuella summan inte är ett bestridande. Ett bestridande kan i övrigt både vara blankt, det vill säga inte innehålla någon information annat än att kravet bestrids, eller motiverat med en anledning till varför kravet inte är riktigt. Först i processen i tingsrätten måste kunden lämna ett motiverat bestridande.

    När ni väljer att gå vidare med ett krav kan det också vara värt att fundera över hur kunden har agerat tidigare i avtalsrelationen med er. Om kunden redan när denne fått fakturan varit aktiv och bestridit med en motivering till varför kravet är felaktigt, kan det vara onödigt att inleda ett förfarande hos Kronofogden, eftersom kunden även där troligtvis kommer att bestrida. I ett sådant fall kan man spara tid genom att driva processen vidare i tingsrätten om man anser sig ha rätt. Processen i tingsrätten kan ibland vara kostsam och ni behöver därför värdera riskerna med förfarandet.

  • Är konsultens ansvarsbegränsning giltig?

    Fråga: Vi utför just nu en mindre entreprenad där vi har projekteringsansvar för vissa tekniska lösningar. För att få hjälp med projekteringen har vi anlitat en teknisk konsult. Mellan oss och konsulten gäller ABK 09.

    Vid det senaste projekteringsmötet upptäckte vi att det finns omfattande fel i de handlingar som konsulten upprättat. Dessa fel medför att många av våra arbeten måste göras om. Vi uppskattar att våra merkostnader på grund av felen kommer att uppgå till minst 500 000 kronor.

    Vår konsult har informerats om vårt krav och medger att han har gjort fel. Emellertid vill han inte ersätta hela vår kostnad. Han påstår att hans ansvar är begränsat, eftersom han i sitt anbud har skrivit in följande text:

    ”Konsultbolagets sammanlagda skadeståndsskyldighet för uppdraget är begränsat till arvodets storlek, dock högst 120 prisbasbelopp.”

    Gäller detta verkligen? I sådana fall kommer vi inte få ersättning för någon större del av våra kostnader, eftersom konsulten hittills bara har fakturerat cirka 50 000 kronor och projekteringsarbetet i princip är avslutat.

    Svar: Dessvärre verkar er konsult ha rätt i sitt påstående.

    I 5 kap. 3 § ABK 09 föreskrivs visserligen att konsultens sammanlagda skadeståndsskyldighet för uppdraget uppgår till 120 prisbasbelopp, om inte annat har avtalats. För år 2019 motsvarar detta knappt 5,6 miljoner kronor.

    Emellertid är 5 kap. 3 § ABK 09 en så kallad täckbestämmelse. Detta innebär att det står parterna fritt att avtala om andra nivåer för ansvarsbegränsning än vad som framgår av bestämmelsen, utan att man behöver ta upp ändringen i en särskild sammanställning eller liknande. Det räcker med att ändringen har tagits in i en av kontraktshandlingarna för att den ska gälla.

    I detta fall har er konsult begränsat sitt ansvar på ett tydligt sätt i sitt anbud. Om anbudet är en del av kontraktshandlingarna gäller då alltså denna begränsning före 5 kap. 3 § ABK 09, med den följden att konsultens ansvar är begränsat till det slutliga arvodets storlek, det vill säga cirka 50 000 kronor.

    Just denna typ av ändring blir allt vanligare. Ändringen är lätt att missa, men kan som i detta fall få allvarliga konsekvenser. Därför måste man noggrant läsa igenom anbud och övriga kontraktshandlingar innan man skriver på avtalet.

  • I vilken mån kan beställaren hålla inne betalning, om man kommit överens om betalningsplan?

    Fråga: Vi har nyligen börjat utföra arbeten i en renoveringsentreprenad. ABT 06 har avtalats mellan oss och vår beställare, och vi har kommit överens om en betalningsplan för vår kontraktssumma.

    För lite mer än en månad sedan skickade vi vår första faktura. Det fakturerade beloppet avser endast kontraktsarbeten och stämmer helt överens med betalningsplanen.

    På fakturans förfallodag inkom en betalning från vår beställare. De hade dock inte betalat hela det fakturerade beloppet. När vi kontaktade beställarens ombud uppgav han att anledningen till detta är att de kommer att innehålla 10 % av varje faktura som säkerhet för avhjälpande av eventuella fel i vår entreprenad.

    Har de verkligen rätt att göra på detta sätt?

    Svar: Enligt den bestämmelse i ABT 06 som är relevant för denna fråga, det vill säga 6 kap. 12 §, har de inte rätt att göra på detta sätt.

    Det första stycket i 6 kap. 12 § ABT 06 är mycket kortfattat och tydligt. Där anges endast att ”kontraktssumman erläggs enligt betalningsplan och mot faktura”. Detta innebär att om ni har en avtalad betalningsplan, så ska denna följas till punkt och pricka. Detta gäller för såväl er som er beställare.

    Av det andra stycket i samma bestämmelse framgår att om det ”saknas en betalningsplan”, så gäller vad som anges i det tredje stycket. I det tredje stycket anges i och för sig att en beställare har rätt att innehålla 10 % av ett fakturerat belopp som säkerhet för framtida avhjälpande av fel. Något fel behöver alltså inte ha konstaterats för att beställaren ska ha rätt att innehålla betalning. Det tredje stycket gäller dock alltså endast om det ”saknas en betalningsplan”, och i ert fall gör det ju inte det. Ni har en avtalad betalningsplan. Därför är beställaren rätt att innehålla belopp för avhjälpande av fel enligt tredje stycket inte tillämplig.

    Enligt ABT 06 ska er beställare alltså följa den betalningsplan som avtalats mellan er. De har inte rätt att innehålla något belopp som säkerhet för ett framtida avhjälpande av fel i er entreprenad.

    Avslutningsvis ska det emellertid framhållas att det är vanligt förekommande att beställare skriver in avsteg gentemot ABT 06 i kontraktshandlingarna, och att ett av de vanligaste avstegen är just det att beställaren ska ha rätt att innehålla betalning även när det finns en betalningsplan. Detta bör entreprenören kontrollera innan avtalet skrivs på och betalningsplanen slås fast. Om beställaren vill ha en rätt att innehålla belopp så kanske ni måste ha en betalningsplan som är mer ”framtung” än vad som normalt är fallet, för att inte äventyra ert företags likviditet.

  • Vad innebär ett budgetpris?

    Fråga: Ni har tidigare tagit upp en fråga om vad som gäller när en entreprenör har lämnat en ungefärlig prisuppgift till en privatperson. Juristen svarade då att en ungefärlig prisuppgift inte får överskridas med mer än 15 % enligt konsumenttjänstlagen. Jag jobbar väldigt sällan åt privatpersoner, utan har i stort sett bara företagskunder. Normalt gäller AB 04 eller ABT 06 för de entreprenader jag utför. Finns det någon motsvarande regel om ungefärlig prisuppgift i AB 04 och ABT 06?

    Svar: Nej, det finns inte någon regel om ungefärlig prisuppgift i AB 04 eller ABT 06. Däremot förekommer det att parterna i en entreprenad som ska ersättas på löpande räkning avtalar om ett ”budgetpris”. Normalt sett sker det när beställaren vill få en uppfattning om vad entreprenaden kommer att kosta men situationen är sådan att entreprenören inte kan eller vill lämna ett fast pris.

    ”Budgetpris” är dock inte ett vedertaget begrepp i AB 04 eller ABT 06 och finns inte med i de två standardavtalens begreppsbestämningar. På konsultsidan däremot, i standardavtalet ABK 09 för konsultuppdrag, finns budgetpris med i begreppsbestämningarna. Där framgår att ett budgetpris är en icke bindande prisuppgift.

    Om det inte framgår av avtalet vad parterna i entreprenaden avser med begreppet budgetpris är utgångspunkten att budgetpriset bara är en kostnadsuppskattning och inte en bindande prisuppgift. Men att använda ett budgetpris, utan att vara överens om vad det innebär, kan ge upphov till tvister.
    Om du och din beställare skulle vilja avtala om ett budgetpris bör ni därför även förtydliga vad som menas och lämpligtvis även ange under vilka omständigheter budgetpriset får justeras och vad som händer om du överskrider budgetpriset.

  • Kunden vill inte betala våra reskostnader, men vi fakturerar alltid för dessa. Vad gäller?

    Fråga: Vårt företag har utfört omfattande renoveringsarbeten åt en konsument på löpande räkning. Vi har kommit överens om ett timpris för arbetet men har inte bestämt något om ersättning för våra resor, vi har haft fem mil enkel väg till kunden. Nu vill kunden inte betala våra reskostnader, men vi fakturerar ju alltid för dessa. Vad gäller?

    Svar: När du arbetar mot konsument är det du som har bevisbördan för att du avtalat med kunden om att dina reskostnader ska ersättas. Det låter därför som att det kan bli svårt att få betalt för reskostnaderna i detta fall. Om du inte informerat kunden om att ytterligare kostnader kan tillkomma, som i detta fall i form av reskostnader, kan kunden få uppfattningen att resekostnader innefattas i timpriset och argumentera för det. En konsument kan även hänvisa till prisinformationslagen. Enligt den har du en skyldighet mot konsumenter att lämna korrekt och tydlig information om hur priset beräknas och att särskilt ange om det kan tillkomma avgifter och andra kostnader.

    Trots detta kan du ändå försöka att argumentera för att eftersom inget pris är avtalat för resor så ska kunden betala ett skäligt pris enligt 36 § konsumenttjänstlagen. Du kan också hänvisa till självkostnadsprincipen vid löpande räkning och argumentera för att du ska få ersättning för dina självkostnader för resorna.

    Men som huvudregel ska du alltid informera konsumenter om era resekostnader när ni bestämmer priset och se till att de blir en del av ert avtal. Annars riskerar du alltså att inte få betalt för dessa.

  • Kan beställaren ta upp fel som besiktningsmannen missat?

    Fråga: Vi har nyligen avslutat en rörentreprenad i ett kontor. AB 04 gäller. Nu, nästan ett halvår efter godkänd slutbesiktning, har beställaren hört av sig och menar att vi har fel blandare på WC. När vi går igenom entreprenadhandlingarna inser vi att vi använt en annan blandare än vad handlingarna föreskriver. Men vid slutbesiktningen sades inte ett ord om att blandarna skulle vara felaktiga. Vi tycker att besiktningsmannen borde ta tagit upp det här vid slutbesiktningen, blandarna var ju fullt synliga. Har beställaren rätt att påtala det här så lång tid efter slutbesiktning?

    Svar: Ja. Som huvudregel utgör det fel om ni inte har utfört blandarna enligt vad som följer av ert avtal. Enligt AB 04 kap 7 § 11 har beställaren sex månader från godkänd slutbesiktning på sig att göra gällande icke väsentliga fel som inte antecknats i slutbesiktningsutlåtandet trots att de var synliga. I din fråga skriver du att det nästan har gått ett halvår nu från godkänd slutbesiktning. Det låter alltså som beställaren har anmält det här felet i rätt tid.

    Eftersom det här verkar vara ett fel som ni ansvarar för och som anmälts i rätt tid är huvudregeln att ni är skyldiga att avhjälpa felet. Men det finns två saker ni bör veta och som kan vara till nytta för er.

    Den första är att ni kan ha rätt till ersättning om ni drabbas av merkostnader för att beställaren inte har underrättat er om felet utan dröjsmål från det att beställaren upptäckt eller borde ha upptäckt felet. Det framgår av AB 04 kap 5 § 15. Exempel på merkostnad är att felet orsakar en vattenskada som hinner bli värre p.g.a. den sena underrättelsen.

    Den andra är att det finns undantag från huvudregeln att entreprenören är skyldig avhjälpa fel. I AB 04 kap 5 § 18 framkommer att om felet inte påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjlighet att använda den på ett ändamålsenligt sätt är entreprenören inte skyldig att avhjälpa om det skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. I så fall har beställaren rätt till prisavdrag istället för avhjälpande. Prisavdraget ska motsvara skillnaden på värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick, men avdraget ska inte vara mindre än den besparing entreprenören gjort genom det felaktiga utförandet. Regeln innebär alltså i korthet att entreprenören inte behöver avhjälpa ”småfel” som är kostsamma att avhjälpa. I de fallen får beställaren nöja sig med ett prisavdrag.

  • Missade skicka faktura, är det för sent nu?

    Fråga: Vi upptäckte precis att vi missat att fakturera kunden i en entreprenad vi färdigställde för två år sedan. Är kunden fortfarande skyldig att betala om vi skickar fakturan nu, eller är det för sent?

    Svar: Det framgår inte vem kunden är eller hur ert avtal ser ut.

    Om kunden är konsument är preskriptionstiden tre år enligt preskriptionslagen. Att en skuld preskriberas betyder att ni förlorar er rätt att få skulden betald. Det innebär att om kunden får fakturan inom tre år är fordran inte preskriberad och ni har fortfarande rätt att få betalt – det är alltså inte för sent. Skulle ni ha avtalat om en kortare preskriptionstid så gäller den.

    Om kunden är näringsidkare, till exempel ett byggbolag, gäller andra regler. Preskriptionstiden enligt preskriptionslagen är då tio år. Har ni inte avtalat om något annat är det alltså tio år som gäller och ni har gott om tid på er att skicka fakturan.

    Men avtal mellan näringsidkare brukar ofta innehålla regler som förkortar den långa preskriptionstiden. Dessa regler kan finnas i standardavtal som ni baserar ert avtal på, i ert avtal eller i AF-delen. Enligt standardavtalet AB 04 kap 6 § 19 är preskriptionstiden för kontraktssumman två år från godkänd slutbesiktning och för ändrings- och tilläggsarbeten sex månader från godkänd slutbesiktning. I standardavtalet AB-U 07 är tiderna ännu kortare: fyra månader för ändring- och tilläggsarbeten och tjugotvå månader för kontraktssumman (se AB-U 07 punkt 11). Så om ert avtal med kunden är baserat på ett standardavtal kan det vara så att fordran redan är preskriberad och kunden därför inte är skyldig att betala fakturan.

  • Ingår de extra dricksfontänerna i vårt fasta pris eller är det en ÄTA?

    Fråga: Vi utför en entreprenad i en skola och har hamnat i diskussioner med beställaren om hur många dricksfontäner som ingår i vårt fasta pris. Det har visat sig att det står olika uppgifter i förfrågningsunderlaget. I rambeskrivningen står det att det ska vara 4 stycken dricksfontäner, men på ritningen finns det 6 stycken inritade. Vi har bara räknat med 4 stycken i vårt pris men beställaren vill nu att vi installerar 6 stycken. AB 04 gäller. Har vi rätt till ÄTA-ersättning?

    Svar: Huvudregeln är att handlingarna kompletterar varandra (1 kap. 2 § AB 04). Det innebär att handlingarna ska läsas tillsammans och att ett visst arbete bara behöver redovisas på ett ställe för att det ska ingå i kontraktsarbetena och därmed i det pris du angett. Om det hade varit så att det fanns 6 stycken dricksfontäner inritade på ritningen, medan dricksfontäner inte nämndes alls i rambeskrivningen, hade 6 stycken dricksfontäner ingått i ditt pris eftersom handlingarna kompletterar varandra.

    I situationen du beskriver är det dock fråga om motstridigheter i handlingarna. I den ena handlingen står det att det ska vara 4 stycken, i den andra står det att det ska vara 6 stycken. Du kan då inte utföra ”både och”, utan måste utföra antingen det ena eller det andra. För att då avgöra vad som gäller – 4 stycken eller 6 stycken – finns en rangordningsregel i 1 kap. 3 § AB 04.

    Rangordningen i 1 kap. 3 § AB 04 ser ut så här:

    1. Kontrakt
    2. Ändringar i AB 04 som är upptagna i sammanställning i administrativa föreskrifter
    3. AB 04
    4. Beställning
    5. Anbud
    6. Särskilda mät- och ersättningsregler
    7. À-prislista eller prissatt mängdförteckning
    8. Kompletterande föreskrifter för entreprenaden lämnade före anbudets avgivande
    9. Administrativa föreskrifter
    10. Ej prissatt mängdförteckning
    11. Beskrivningar
    12. Ritningar
    13. Övriga handlingar

    Vid motstridighet mellan uppgift om antal i mängdförteckning och uppgift i övrigt förfrågningsunderlag skall kontraktsarbetenas omfattning dock bestämmas till det antal som anges i förteckningen.

    Där kan du se att beskrivningar ligger högre upp i rangordningen än ritningar. Det innebär att det är uppgiften i rambeskrivningen, alltså 4 dricksfontäner, som ingår i kontraktsarbetena och i ditt fasta pris. Vill beställaren få ytterligare dricksfontäner utförda är det fråga om ett ÄTA-arbete. Det bör här tilläggas att jag tolkar din fråga som att det inte handlar om en uppgift i mängdförteckning i ditt fall. Om så hade varit fallet skulle uppgiften i mängdförteckningen gälla före övrigt förfrågningsunderlag.

    Observera att det ovanstående förutsätter att rangordningen i AB 04 gäller! För att vara säker på vad som gäller i ditt fall behöver du kolla om din beställare har ändrat rangordningen i just er avtalsrelation. En sådan ändring kan antingen stå i kontraktet eller i AF-delen. Om en ändring av rangordningen finns i AF-delen måste det också finnas en hänvisning under kod AFC.111 för att ändringen ska vara giltig.

  • Kan entreprenören ha något ansvar för beställarens konsult?

    Fråga: Vi har för avsikt att lämna anbud i en entreprenad där vår beställare föreskrivit att ABT 06 ska gälla mellan oss. Trots detta har beställaren i förfrågningsunderlaget tagit med flera handlingar, till exempel ritningar och beskrivningar, som redan har projekterats färdigt av deras konsult.

    Vilket ansvar har vi för att deras konsults projektering är rätt, och vad ska vi räkna på vid eventuella motstridigheter mellan handlingarna i förfrågningsunderlaget?

    Svar: Ni har inget ansvar för att de handlingar som er beställare tillhandahåller är korrekta eller att de tekniska lösningar som denne tagit fram är lämpliga för sitt ändamål. Enligt 1 kap. 6 § ABT 06 har den part som tillhandahållit uppgifter, undersökningsmaterial och/eller tekniska lösningar fullt ansvar för att dessa är riktiga. Det spelar då ingen roll om beställaren upprättat handlingarna själv eller om denne har tagit hjälp av en konsult, ansvaret gentemot er ligger likväl på beställaren. Ni har inte heller någon skyldighet att kontrollera de uppgifter som lämnas. Istället ska ni utgå från att de är korrekta. I detta avseende föreligger alltså ingen skillnad mellan total- och utförande­entreprenader.

    Om ni upptäcker motstridigheter mellan de handlingar som ingår i förfrågningsunderlaget, till exempel mellan ritning och beskrivning, ska ni enligt 1 kap. 4 § ABT 06 räkna med den uppgift som innebär lägst kostnad för er del. Här föreligger alltså en avsevärd skillnad gentemot en utförande­entreprenad enligt AB 04, där motstridigheter av detta slag istället ska lösas genom den rangordning som framgår av 1 kap. 3 § AB 04. Denna skillnad är viktig att komma ihåg när man räknar på sitt anbud.

  • Övertar jag allt garantiansvar?

    Fråga: Hej, jag har fått en förfrågan om att gå in i ett projekt och slutföra ett jobb som en annan entreprenör har påbörjat. Det är en utförandeentreprenad på AB 04. Jag har dock hört rykten om att jag i så fall tar över garantiansvaret för det som den tidigare entreprenören har utfört. Stämmer det?

    Svar: Nej, det finns inte någon regel i AB 04 som säger att du automatiskt övertar garantiansvaret för det som den tidigare entreprenören har utfört i projektet.

    Utgångspunkten är istället att du endast ansvarar för det du utför. Om ett fel framträder i entreprenaden under din garantitid antas du dock vara ansvarig för felet. Om du har uppfattningen att du inte ansvarar för felet så åligger det dig att visa att du har utfört entreprenaden kontraktsenligt eller göra det sannolikt att felet beror på något du inte ansvarar för, till exempel det som den tidigare entreprenören har utfört. Här kan det bli fråga om en viss gränsdragningsproblematik om det är svårt att avgöra vad som är fel eller vad felet beror på. Om du väljer att ta jobbet är det därför bra om du, innan du påbörjar ditt arbete, dokumenterar det som den tidigare entreprenören har gjort. Exempelvis genom besiktning, fotografier eller video.

    Beställaren tänker inte alltid på att du endast ansvarar för det du utför. Om du bestämmer dig för att ta jobbet kan det också vara bra att klargöra för beställaren att du inte övertar något garantiansvar för det som den tidigare entreprenören har utfört. Gör det gärna skriftligen.

  • Är vi bundna av vårt anbud?

    Fråga: Vi har nyligen skickat ett anbud för en entreprenad till en beställare och vet ännu inte om vi kommer att få jobbet. Nu har vi dock fått ett erbjudande från en annan beställare om ett jobb som vi skulle vilja ta. Kan vi göra det och vad gäller i så fall rent juridiskt om den första beställaren tackar ja till vårt anbud? Vi har förmodligen inte möjlighet att utföra båda entreprenaderna.

    Svar: Frågan bottnar i hur avtalsbundenhet uppkommer. Under förutsättning att ni inte i anbudet har skrivit några särskilda villkor för hur ett bindande avtal uppkommer i just ert fall, hamnar vi här i de allmänna avtalsrättsliga reglerna. De kommer till uttryck i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (”avtalslagen”).

    Avtalslagen anger att ni som anbudsgivare är bundna av ert anbud under den så kallade acceptfristen. Om ni exempelvis har angett att anbudet är giltigt en viss tid eller att beställaren måste höra av sig inom en viss tid för att tacka ja eller nej till anbudet, utgör den tiden acceptfristen. Om ni inte har angett något sådant ska acceptfristen bestämmas till skälig tid. Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet och får bland annat bedömas utifrån hur lång betänketid det är rimligt att beställaren får.

    Er bundenhet till anbudet medför att om beställaren tackar ja inom acceptfristen, uppkommer ett bindande avtal. Om beställaren däremot tackar ja men samtidigt kommer med tillägg eller ändringar avseende avtalsinnehållet, räknas det istället som ett nytt anbud. Ni är då inte längre bundna av ert anbud och har istället rätt att tacka ja eller nej till beställaren anbud.

    I ert fall innebär detta att om den första beställaren tackar ja till ert anbud utan att göra några tillägg eller ändringar, har avtalsbundenhet uppstått. Om det då visar sig att ni inte kan utföra entreprenaden på grund av att ni har tackat ja till erbjudandet från den andra beställaren, föreligger ett avtalsbrott.

    Om ni inte utför entreprenaden åt den första beställaren, riskerar ni att få betala ett skadestånd. Det förutsätter dock att beställaren kan visa att en faktisk skada har uppkommit. Ett exempel på skada kan vara att beställaren blir tvungen att anlita en annan entreprenör som tar ett högre pris än det som ni har angett i ert anbud. Skadeståndet skulle i så fall motsvara mellanskillnaden mellan det pris som ni angett i anbudet och den andra entreprenörens högre pris. Notera dock att beställaren i det här läget har en skyldighet att begränsa sin skada – det går alltså inte anlita någon som är obefogat dyr och sedan kräva er på hela mellanskillnaden.

    I vissa fall är det möjligt att återkalla ett anbud. Det förutsätter dock att återkallelsen kommer fram till beställaren antingen innan eller samtidigt som denne tar del av anbudet. Om ett anbud exempelvis har skickats per post, tar postgången normalt någon eller några dagar. Då skulle anbudet till exempel kunna återkallas genom att ett återkallelsemeddelande skickas per mejl så att det kommer fram till beställaren innan eller samtidigt som denne tar del av det postade anbudet. I ett sådant läge finns det alltså inte längre någon bundenhet till anbudet.

  • Vad gäller vid ungefärlig prisuppgift?

    Fråga: Vi har gjort ett jobb hos en privatkund som vi fakturerat 150 000 kr för. När jag var hemma hos kunden och tittade på jobbet sa jag att priset skulle landa på ungefär 120 000 kr och nu hävdar kunden att han inte vill betala mer än det, men det var ju inget fast pris som avsågs? Jag skrev aldrig någon offert sen och vi sa att vi skulle göra jobbet på löpande räkning. Har vi rätt till betalning för hela fakturan?

    Svar: I detta fall vill du ha 150 000 kr i betalning och kunden menar att du ska stå för den prisuppgift du lämnat om 120 000 kr. Eftersom ni är överens om att du sagt att priset skulle sluta på ”ungefär” 120 000 kr har du lämnat en ungefärlig prisuppgift enligt 36 § 2 st. i konsumenttjänstlagen och enligt denna bestämmelse får en sådan prisuppgift inte överskridas med mer än 15 %. Du har alltså rätt till betalning med 138 000 kr (120 000 kr x 1,15). Detta oavsett om 150 000 kr kan anses skäligt för det utförda arbetet. Tänk därför på att inte uttala dig om några cirkapris, budgetpris, mellan tummen och pekfingret-gissningar eller liknande om du inte kan stå för det priset med 15 % marginal, eftersom det innebär en slags takpris.

    Detta gäller så länge det inte tillkommit arbeten (ÄTA) eller om arbetet blivit dyrare på grund av något som kan hänföras till din kund och som du inte kunde räkna med när ni diskuterade priset. I sådana fall har du rätt till skälig ersättning utöver de 138 000 kr.

    Du kan avtala med din kund om att en ungefärlig prisuppgift får överskridas med en annan procentsats än 15 %, men det är då du som har bevisbördan för denna överenskommelse så se i sådant fall till att få den skriftligen bekräftad från din kund. I kontraktsformuläret till ABS 18 och Hantverkarformuläret 17 gäller till exempel att till den del en ungefärlig prisuppgift avser markarbeten, rivningsarbeten eller annat som kräver undersökningar som entreprenören normalt inte är skyldig att utföra i anbudsskedet får inte denna överskridas med mer än 25 %.

    Tänk även på att alla priser du lämnar till en konsument förutsätts vara inklusive moms.

  • Kan jag få ersättning för avbeställningen?

    Fråga: Vi är under pågående entreprenad. Vår beställare har nu plötsligt avbeställt de blandare som ingick. När avbeställningen gjordes hade jag redan köpt in och hunnit få blandarna levererade. Det här innebär förstås extra kostnader för mig. Beställaren vill inte betala nånting alls för de blandare jag redan köpt in. Har jag rätt till någon ersättning? AB 04 gäller.

    Svar: Ja. Enligt AB 04 kap 6 § 4 har du rätt till ersättning för åtgärder, arbeten eller utgifter som på grund av det avgående arbetet inte blir till avsedd nytta. Om du har möjlighet att minska dessa förgäveskostnader, till exempel genom att lämna tillbaks de ursprungliga blandarna, ska du förstås göra det. Men beställaren är skyldig ersätta dina förgäveskostnader, till exempel dina kostnader för återlämning.

    Kom också ihåg att när entreprenadtiden är slut ska det göras en slutavräkning mellan summan av tillägg och summan av avdrag. Om du sammanlagt i entreprenaden har drabbats av större avbeställningar än av tillkommande får du även ersättning för det. Du har då rätt till 10 % av skillnaden mellan avgående och tillkommande. Om skillnaden mellan avgående och tillkommande är större än 20 % av kontraktssumman har du också rätt till skälig ersättning för utebliven vinst på den delen. Det här regleras i AB 04 kap 6 § 11.

  • Vad har jag för ansvar för fel efter avslutad entreprenad?

    Fråga: Vad har jag för ansvar för fel efter avslutad entreprenad? Är det skillnad mellan garantitid och ansvarstid?

    Svar: Efter avslutad entreprenad har du enligt kap. 4 § 7 AB 04 och ABT 06 ett ansvar under tio år för fel som uppkommer till följd av ditt utförda arbete. Denna tid kallas ansvarstid och löper från den dag entreprenaden avlämnades, vilket sker genom en godkänd slutbesiktning eller på annat sätt du och din beställare kommit överens om.

    De första åren av ansvarstiden kan bestå av en garantitid. Garantitid är inte lagreglerat men föreskrivs i AB-avtalen. Garantitiden är enligt kap. 4 § 7 AB 04 fem år för arbete och två år för material och varor och enligt kap. 4 § 7 ABT 06 fem år både för arbete och material, med viss reservation för om beställaren har föreskrivit särskilt material eller en särskild vara då garantitiden kan förkortas till två år. Innehar du en längre garantitid på material eller vara från din leverantör gäller även denna längre garantitid mot din beställare.

    Om du inte använt något standardavtal eller på annat sätt lämnat ett garantiåtagande är det således upp till dig om du vill lämna en garanti till din beställare.

    Under garantitiden ansvarar du för de fel som framträder och som inte var synliga och möjliga att upptäcka under slutbesiktningen eller som beställaren skriftligen anmäler inom sex månader (inom 18 månader om felet är väsentligt). Detta framgår av kap 5 § 5 och kap. 7 § 11 AB/ABT. Enligt ABT ansvarar du även för fel som endast kan konstateras genom mätning, provning eller nyttjande, eller som konstaterats genom en besiktning som sker med stöd av författning. Under ansvarstiden ansvarar du enligt kap. 5 § 6 AB/ABT endast för väsentliga fel som har orsakats genom att du varit vårdslös.

    När du arbetar med en konsument som beställare har du också en ansvarstid om tio år enligt 17 § konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen reglerar ingenting om garantier men avser entreprenaden en ny- eller tillbyggnation återfinns en regel i 59 § konsumenttjänstlagen som i praktiken motsvarar en garantitid om två år. Har en slutbesiktning gjorts vid en sådan ny- eller tillbyggnation och denna godkänts får konsumenten endast åberopa fel, utöver de som antecknats i besiktningsutlåtandet, som konsumenten har påtalat vid slutbesiktningen men som besiktningsmannen inte har ansett utgöra fel, som besiktningsmannen varken har märkt eller borde ha märkt vid slutbesiktningen eller som har påtalats av konsumenten inom sex månader från slutbesiktningen.

    Skillnaden mellan garantitid och ansvarstid är främst att under garantiden förutsätts du vara ansvarig för felet och det är därför du som får bevisa motsatsen om du är av någon annan uppfattning. Under ansvarstiden är det beställaren som har att visa att du ansvarar för felet.

    De fel du ansvarar för enligt ovan sagda är du skyldig att avhjälpa utan ersättning. Fel som inte i väsentlig grad påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjligheten att använda den på ändamålsenligt sätt är du inte skyldig att avhjälpa, i den utsträckning detta skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. T.ex. om en toalettstol är felplacerad enligt ritning men inte strider mot branschregler eller på annat sätt har betydelse för övrig inredning skulle det anses vara oskäligt att entreprenören tvingas avhjälpa genom att bila upp golv etc., eftersom de kostnaderna skulle vida överstiga den olägenhet den felplacerade toalettstolen medför för beställaren. Beställaren blir då istället berättigad till avdrag på entreprenadsumman med belopp motsvarande skillnaden mellan värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick. Detta gäller både om AB-avtalen och konsumenttjänstlagen är tillämpliga.

  • Hur visar jag att priset är skäligt vid löpande räkning?

    Fråga: Vi har gjort ett arbete för en konsument men avtalade bara om ett timpris och nu menar kunden att de inte tänker betala hela vår faktura eftersom priset inte är skäligt.

    Svar: Eftersom det är en konsument ni utfört arbete åt blir konsumenttjänstlagen (ktjl) tillämplig här. När ni inte avtalat om priset säger man i 36 § ktjl att konsumenten ska betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. I det här fallet har ni dock avtalat om ett timpris och är därför bundna av det. Ovan nämnda § blir då inte tillämplig på timpriset utan endast på den övriga beräkningen av priset som ni inte har avtalat något om, till exempel antalet arbetade timmar. (Jag förstår det som att ni är överens om att ett timpris är avtalat, annars är det den part som påstår att ett visst timpris är avtalat som ska bevisa detta.)

    Vidare stadgas i 40 § ktjl att företag är skyldiga att specificera sina fakturor om konsumenten begär det. Specificeringen ska göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. Vid arbete på löpande räkning ska det även framgå hur priset har beräknats.

    Det är ni, som företag, som ska visa att förhållandena kring det utförda arbetet sammantagna är sådana att det begärda priset är skäligt. Det visar ni företrädesvis genom en tidsredovisning.

    Det har nyligen kommit en dom från Högsta domstolen (mål nr T3445-15) som konstaterade att det krävs att tidsredovisningen visar den nedlagda tiden, vilken typ av arbete som utförts och hur tidsåtgången fördelat sig på olika arbetsmoment för att visa att ett pris är skäligt. En bra dokumentation av arbetet är därför nödvändig för att kunna styrka er rätt till betalning i dessa fall. Om ni har fört dagbok eller annan mindre detaljerad redovisning kan denna användas som bevisning om den kan läsas tillsammans med ett skriftligt avtal, en offert eller annan dokumentation såsom beskrivningar och ritningar. På samma sätt krävs redovisning avseende material som använts. Ni behöver ange typ av material, antal och pris per materialenhet.

    Min erfarenhet är att man i de flesta fall har en tidsredovisning som anger antal arbetade timmar och vilka anställda som utfört timmarna men missar ofta att redovisa vilken typ av arbete som utförts och hur timmarna fördelat sig på de olika arbetsmomenten. Detta är alltså viktigt för att vara säker på att man har på fötter för att visa att sitt pris är skäligt.

  • Gäller avsteget från AB 04?

    Fråga: Vi har en pågående entreprenad åt en byggare. I de administrativa föreskrifterna fanns ett avsteg från en fast bestämmelse i AB 04, men avsteget stod inte med under kod AFC.111. Vi har hört att det måste finnas en hänvisning till avsteget under den koden för att det ska gälla och därför räknade vi inte med det i anbudet. Byggaren menar nu att avsteget visst gäller, eftersom de även har skrivit in det i kontraktet.

    Svar: Frågan har att göra med rangordningsregeln i kapitel 1 § 3 AB 04. Om det finns motstridiga uppgifter/villkor i kontraktshandlingarna kan man med hjälp av rangordningsregeln avgöra vilket av dem som ”vinner” över det andra.

    Av punkt 1-3 i rangordningsregeln framgår att kontraktet ligger högst upp. Därefter kommer ändringar från AB 04 som är upptagna i en sammanställning i de administrativa föreskrifterna (AFC.111). Sedan kommer AB 04.

    Eftersom kontraktet ligger högst upp i rangordningen, är ni bundna till det som står där. Det innebär att om avsteget står med i kontraktet så gäller det, även fast det inte var upptaget under AFC.111 i de administrativa föreskrifterna. Därför är det viktigt att ni alltid läser igenom kontraktet innan det skrivs under, annars riskerar ni att bli bundna till sådant som ni inte har tagit höjd för i anbudet.

    Om avsteget inte hade stått med i kontraktet hade det däremot, enligt rangordningen, behövt stå under AFC.111 för att gälla istället för den fasta bestämmelsen i AB 04.

Är du nöjd med innehållet på denna sida?

Tack för din feedback!

Antingen har du nyligen lämnat feedback på sidan eller så gick något fel, försök igen senare.

Tack för din kommentar!

Just nu kan du inte lämna en kommentar, försök igen senare.