Hoppa till innehåll

Säkerhet/larm

Med säkerhet inom elteknikbranschen menar man så kallad elteknisk säkerhet som innefattar brandlarm, inbrottslarm, passagesysten, CCTV (kameraövervakning) och drift- och larmöverföring samt liknande säkerhetssystem.

Det blir allt vanligare med integrerade säkerhetssystem. Man integrerar olika system med varandra, exempelvis inbrottslarm tillsammans med passersystem eller CCTV för att få en mer komplett installation.

Integration kan ske med hjälp av överordnade system vilket innebär att varje enskilt system är autonomt och fungerar helt självständigt men samordnas via ett överordnat system med andra anläggningar.

  • Brandlarm

    Syftet med att ha ett brandlarm är att upptäcka branden i ett tidigt skede för att kunna och skicka en signal till räddningstjänst så att branden kan släckas och skadorna begränsas.

    Utrymningslarm med talat meddelande för att varna och utrymma lokalerna ingår inte i brandlarmet även om det ofta aktiveras och är starkt sammankopplat med brandlarmet. Utformningen av automatiska brandlarm beskrivs i Brandskyddsföreningen Sveriges, SBF:s, regler för brandlarm, SBF 110 . Utformning av utrymningslarm styrs bland annat av arbetsmiljölagstiftningen, Räddningsverket och Boverket. Regler för dessa återfinns i SBF 110 samt för utrymningslarm med talat meddelande i SBF502. Ett utrymningslarm kan aktiveras manuellt eller automatiskt av till exempel en brandlarmsanläggning eller annan detekteringsanläggning. Myndighetskravet på brandlarmsanläggningar finns i Boverkets byggregler. Där anges också vilka anläggningar som måste förses med brandlarm. Vissa krav finns också i Arbetsmiljöverkets föreskrift om brandskydd. Försäkringsbolagens krav på brandlarm utgår ofta från en begränsning av skador på egendom och utgick tidigare från FTR, Försäkringsförbundets Tekniska Rekommendationer men hänvisar nu mer till SBF reglerna. Komponenterna som ingår i ett automatiskt brandlarm är:

    • en centralapparat
    • detektorer av olika modell och larmknappar för automatisk respektive manuell upptäckt av brand
    • larmdon och överföring för att påkalla hjälp och informera.

    Ett inbrottslarm används ofta för att styra även andra funktioner i fastigheten t.ex. hissar, rökluckor, dörrar m.m.

  • Inbrottslarm

    Syftet med en inbrottslarmsanläggnings är att så tidigt som möjligt hinna larma vid inbrott i exempelvis en lokal som är skyddad eller vid ett försök till angrepp på eller vid bortförande av punktövervakad egendom.

    Inbrottslarm kan utformas som skalskydd, volymskydd, punktskydd eller en kombination av dessa beroende på behoven och kraven i fastigheten.

    Kraven för centralanslutna inbrottslarmsanläggningar har Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, tagit fram, SSF 130, som är regler för hur en anläggning skall utformas i bostäder, affärer, lager, industrier med mera. Reglerna omfattar projektering, installation, injustering, provning och dokumentation.

  • Passagesystem

    Ett passagesystems syfte är att hindra obehörigt tillträde till lokaler och byggnader. Tillträdeskontroll görs ofta med någon form av identifiering.

    Det sker med kortläsare, kod, biometri eller något beröringsfritt system. Passagesystemet kopplas ofta samman med inbrottslarm eller kameraövervakning för att göra anläggningen mer effektiv.

  • CCTV, kameraövervakning

    Syftet med ett kamerasystem är att identifiera, känna igen, detektera eller övervaka en plats, händelse eller en process. Kravet för att få kameraövervaka ett område står i kameralagen.
    Kameralagen anger vad och när man får övervaka. Lagen anger när man måste ansöka om tillstånd eller vid de tillfällen det räcker med anmälan. Dock måste det alltid informeras om att området är kameraövervakat. En norm för hur CCTV-anläggningar ska installeras finns, SSF 1060 heter den.

    Från och med 1 Juli 2013 gäller en ny kameralag. För mer information om kameralagen, besök www.lst.se. Där kan du också hämta ansökan om tillstånd.

  • Larmöverföring

    Syftet med larmöverföring är att överföra ett eller flera larm från olika larmgivare till annan plats för åtgärd exempelvis en larmcentral. För denna överföring kan befintlig infrastruktur nyttjas så som fastighetsnät, telefonnät eller trådlösa nät. En kombination av dessa ger ökad säkerhet genom redundans. IP-larmöverföring blir allt vanligare på grund av att befintliga nät kan nyttjas och kostnaderna reduceras samt mer information än själva larmet kan överföras.

  • Driftlarm

    Driftlarmets syfte är att larma när en funktion eller system inte längre fungerar så som det ska, till exempel kylboxar i affärer, fläktar, hissar med mera.