Hoppa till innehåll

Rådgivning entreprenadjuridik

Entreprenadjuridik, Visa alla

Behöver du som är medlem hjälp och råd inom entreprenadjuridik? Här kan du läsa om vad vi på Installatörsföretagen kan göra för dig.

Rådgivning

Som medlem i Installatörsföretagen får du rådgivning i entreprenadrätt. Du är välkommen att kontakta oss med dina frågor. Kontakta oss gärna på vårt särskilda telefonnummer för entreprenadrättsrådgivning 08-762 75 15. Du får kort rådgivning kostnadsfritt. I de flesta fall räcker den rådgivningen för att ge det stöd som behövs. Men om det skulle krävas mer omfattande arbete så kan vi hänvisa dig till kunniga och erfarna advokater, som kan företräda dig som ombud. Vid domstolstvister kan du som medlem ofta få ersättning för en stor del av dessa kostnader genom rättsskyddet i din företagsförsäkring.

Utbildning

För att du ska kunna ta tillvara dina rättigheter och undvika tvister ger vi dig kunskap om gällande regler och standardavtal i byggbranschen. Vi håller utbildningar i juridik, framförallt avseende entreprenad- och konsulträtt samt konsumentjuridik. Vi kan också ordna företagsspecifika utbildningar utifrån ditt företags behov.

Information och hjälpmedel

En viktig uppgift är att informera dig om nya bestämmelser och lagar som påverkar din verksamhet och ge konkreta råd om hur du kan hantera förändringarna. Det gör vi genom att lägga ut nyheter på hemsidan och i nyhetsbrev. Vi tar också fram hjälpmedel som du kan använda dig av för att på ett enkelt sätt skapa avtal som håller juridiskt.

Skapa sunda affärsvillkor i branschen

Vi arbetar långsiktigt för att skapa sunda affärsvillkor i branschen. Vi företräder Installatörsföretagen i BKK, det vill säga den förening som tar fram allmänna bestämmelser för kommersiell byggverksamhet såsom AB 04 och ABT 06. Vi svarar också på remisser om lagändringar som berör medlemsföretagens verksamhet samt med annat långsiktigt påverkansarbete.

FAQ Entreprenadjuridik
  • Kan jag få ersättning för avbeställningen?

    Svar: Ja. Enligt AB 04 kap 6 § 4 har du rätt till ersättning för åtgärder, arbeten eller utgifter som på grund av det avgående arbetet inte blir till avsedd nytta. Om du har möjlighet att minska dessa förgäveskostnader, till exempel genom att lämna tillbaks de ursprungliga blandarna, ska du förstås göra det. Men beställaren är skyldig ersätta dina förgäveskostnader, till exempel dina kostnader för återlämning.

    Kom också ihåg att när entreprenadtiden är slut ska det göras en slutavräkning mellan summan av tillägg och summan av avdrag. Om du sammanlagt i entreprenaden har drabbats av större avbeställningar än av tillkommande får du även ersättning för det. Du har då rätt till 10 % av skillnaden mellan avgående och tillkommande. Om skillnaden mellan avgående och tillkommande är större än 20 % av kontraktssumman har du också rätt till skälig ersättning för utebliven vinst på den delen. Det här regleras i AB 04 kap 6 § 11.

  • Hur visar jag att priset är skäligt vid löpande räkning?

    Svar: Eftersom det är en konsument ni utfört arbete åt blir konsumenttjänstlagen (ktjl) tillämplig här. När ni inte avtalat om priset säger man i 36 § ktjl att konsumenten ska betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. I det här fallet har ni dock avtalat om ett timpris och är därför bundna av det. Ovan nämnda § blir då inte tillämplig på timpriset utan endast på den övriga beräkningen av priset som ni inte har avtalat något om, till exempel antalet arbetade timmar. (Jag förstår det som att ni är överens om att ett timpris är avtalat, annars är det den part som påstår att ett visst timpris är avtalat som ska bevisa detta.)

    Vidare stadgas i 40 § ktjl att företag är skyldiga att specificera sina fakturor om konsumenten begär det. Specificeringen ska göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. Vid arbete på löpande räkning ska det även framgå hur priset har beräknats.

    Det är ni, som företag, som ska visa att förhållandena kring det utförda arbetet sammantagna är sådana att det begärda priset är skäligt. Det visar ni företrädesvis genom en tidsredovisning.

    Det har nyligen kommit en dom från Högsta domstolen (mål nr T3445-15) som konstaterade att det krävs att tidsredovisningen visar den nedlagda tiden, vilken typ av arbete som utförts och hur tidsåtgången fördelat sig på olika arbetsmoment för att visa att ett pris är skäligt. En bra dokumentation av arbetet är därför nödvändig för att kunna styrka er rätt till betalning i dessa fall. Om ni har fört dagbok eller annan mindre detaljerad redovisning kan denna användas som bevisning om den kan läsas tillsammans med ett skriftligt avtal, en offert eller annan dokumentation såsom beskrivningar och ritningar. På samma sätt krävs redovisning avseende material som använts. Ni behöver ange typ av material, antal och pris per materialenhet.

    Min erfarenhet är att man i de flesta fall har en tidsredovisning som anger antal arbetade timmar och vilka anställda som utfört timmarna men missar ofta att redovisa vilken typ av arbete som utförts och hur timmarna fördelat sig på de olika arbetsmomenten. Detta är alltså viktigt för att vara säker på att man har på fötter för att visa att sitt pris är skäligt.

  • Gäller avsteget från AB 04?

    Svar: Frågan har att göra med rangordningsregeln i kapitel 1 § 3 AB 04. Om det finns motstridiga uppgifter/villkor i kontraktshandlingarna kan man med hjälp av rangordningsregeln avgöra vilket av dem som ”vinner” över det andra.

    Av punkt 1-3 i rangordningsregeln framgår att kontraktet ligger högst upp. Därefter kommer ändringar från AB 04 som är upptagna i en sammanställning i de administrativa föreskrifterna (AFC.111). Sedan kommer AB 04.

    Eftersom kontraktet ligger högst upp i rangordningen, är ni bundna till det som står där. Det innebär att om avsteget står med i kontraktet så gäller det, även fast det inte var upptaget under AFC.111 i de administrativa föreskrifterna. Därför är det viktigt att ni alltid läser igenom kontraktet innan det skrivs under, annars riskerar ni att bli bundna till sådant som ni inte har tagit höjd för i anbudet.

    Om avsteget inte hade stått med i kontraktet hade det däremot, enligt rangordningen, behövt stå under AFC.111 för att gälla istället för den fasta bestämmelsen i AB 04.

  • Vad har jag för ansvar för fel efter avslutad entreprenad?

    Svar: Efter avslutad entreprenad har du enligt kap. 4 § 7 AB 04 och ABT 06 ett ansvar under tio år för fel som uppkommer till följd av ditt utförda arbete. Denna tid kallas ansvarstid och löper från den dag entreprenaden avlämnades, vilket sker genom en godkänd slutbesiktning eller på annat sätt du och din beställare kommit överens om.

    De första åren av ansvarstiden kan bestå av en garantitid. Garantitid är inte lagreglerat men föreskrivs i AB-avtalen. Garantitiden är enligt kap. 4 § 7 AB 04 fem år för arbete och två år för material och varor och enligt kap. 4 § 7 ABT 06 fem år både för arbete och material, med viss reservation för om beställaren har föreskrivit särskilt material eller en särskild vara då garantitiden kan förkortas till två år. Innehar du en längre garantitid på material eller vara från din leverantör gäller även denna längre garantitid mot din beställare.

    Om du inte använt något standardavtal eller på annat sätt lämnat ett garantiåtagande är det således upp till dig om du vill lämna en garanti till din beställare.

    Under garantitiden ansvarar du för de fel som framträder och som inte var synliga och möjliga att upptäcka under slutbesiktningen eller som beställaren skriftligen anmäler inom sex månader (inom 18 månader om felet är väsentligt). Detta framgår av kap 5 § 5 och kap. 7 § 11 AB/ABT. Enligt ABT ansvarar du även för fel som endast kan konstateras genom mätning, provning eller nyttjande, eller som konstaterats genom en besiktning som sker med stöd av författning. Under ansvarstiden ansvarar du enligt kap. 5 § 6 AB/ABT endast för väsentliga fel som har orsakats genom att du varit vårdslös.

    När du arbetar med en konsument som beställare har du också en ansvarstid om tio år enligt 17 § konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen reglerar ingenting om garantier men avser entreprenaden en ny- eller tillbyggnation återfinns en regel i 59 § konsumenttjänstlagen som i praktiken motsvarar en garantitid om två år. Har en slutbesiktning gjorts vid en sådan ny- eller tillbyggnation och denna godkänts får konsumenten endast åberopa fel, utöver de som antecknats i besiktningsutlåtandet, som konsumenten har påtalat vid slutbesiktningen men som besiktningsmannen inte har ansett utgöra fel, som besiktningsmannen varken har märkt eller borde ha märkt vid slutbesiktningen eller som har påtalats av konsumenten inom sex månader från slutbesiktningen.

    Skillnaden mellan garantitid och ansvarstid är främst att under garantiden förutsätts du vara ansvarig för felet och det är därför du som får bevisa motsatsen om du är av någon annan uppfattning. Under ansvarstiden är det beställaren som har att visa att du ansvarar för felet.

    De fel du ansvarar för enligt ovan sagda är du skyldig att avhjälpa utan ersättning. Fel som inte i väsentlig grad påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjligheten att använda den på ändamålsenligt sätt är du inte skyldig att avhjälpa, i den utsträckning detta skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. T.ex. om en toalettstol är felplacerad enligt ritning men inte strider mot branschregler eller på annat sätt har betydelse för övrig inredning skulle det anses vara oskäligt att entreprenören tvingas avhjälpa genom att bila upp golv etc., eftersom de kostnaderna skulle vida överstiga den olägenhet den felplacerade toalettstolen medför för beställaren. Beställaren blir då istället berättigad till avdrag på entreprenadsumman med belopp motsvarande skillnaden mellan värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick. Detta gäller både om AB-avtalen och konsumenttjänstlagen är tillämpliga.

  • Vad gäller vid ungefärlig prisuppgift?

    Svar: I detta fall vill du ha 150 000 kr i betalning och kunden menar att du ska stå för den prisuppgift du lämnat om 120 000 kr. Eftersom ni är överens om att du sagt att priset skulle sluta på ”ungefär” 120 000 kr har du lämnat en ungefärlig prisuppgift enligt 36 § 2 st. i konsumenttjänstlagen och enligt denna bestämmelse får en sådan prisuppgift inte överskridas med mer än 15 %. Du har alltså rätt till betalning med 138 000 kr (120 000 kr x 1,15). Detta oavsett om 150 000 kr kan anses skäligt för det utförda arbetet. Tänk därför på att inte uttala dig om några cirkapris, budgetpris, mellan tummen och pekfingret-gissningar eller liknande om du inte kan stå för det priset med 15 % marginal, eftersom det innebär en slags takpris.

    Detta gäller så länge det inte tillkommit arbeten (ÄTA) eller om arbetet blivit dyrare på grund av något som kan hänföras till din kund och som du inte kunde räkna med när ni diskuterade priset. I sådana fall har du rätt till skälig ersättning utöver de 138 000 kr.

    Du kan avtala med din kund om att en ungefärlig prisuppgift får överskridas med en annan procentsats än 15 %, men det är då du som har bevisbördan för denna överenskommelse så se i sådant fall till att få den skriftligen bekräftad från din kund. I kontraktsformuläret till ABS 18 och Hantverkarformuläret 17 gäller till exempel att till den del en ungefärlig prisuppgift avser markarbeten, rivningsarbeten eller annat som kräver undersökningar som entreprenören normalt inte är skyldig att utföra i anbudsskedet får inte denna överskridas med mer än 25 %.

    Tänk även på att alla priser du lämnar till en konsument förutsätts vara inklusive moms.

  • Ingår de extra dricksfontänerna i vårt fasta pris eller är det en ÄTA?

    Svar: Huvudregeln är att handlingarna kompletterar varandra (1 kap. 2 § AB 04). Det innebär att handlingarna ska läsas tillsammans och att ett visst arbete bara behöver redovisas på ett ställe för att det ska ingå i kontraktsarbetena och därmed i det pris du angett. Om det hade varit så att det fanns 6 stycken dricksfontäner inritade på ritningen, medan dricksfontäner inte nämndes alls i rambeskrivningen, hade 6 stycken dricksfontäner ingått i ditt pris eftersom handlingarna kompletterar varandra.

    I situationen du beskriver är det dock fråga om motstridigheter i handlingarna. I den ena handlingen står det att det ska vara 4 stycken, i den andra står det att det ska vara 6 stycken. Du kan då inte utföra ”både och”, utan måste utföra antingen det ena eller det andra. För att då avgöra vad som gäller – 4 stycken eller 6 stycken – finns en rangordningsregel i 1 kap. 3 § AB 04.

    Rangordningen i 1 kap. 3 § AB 04 ser ut så här:

    1. Kontrakt
    2. Ändringar i AB 04 som är upptagna i sammanställning i administrativa föreskrifter
    3. AB 04
    4. Beställning
    5. Anbud
    6. Särskilda mät- och ersättningsregler
    7. À-prislista eller prissatt mängdförteckning
    8. Kompletterande föreskrifter för entreprenaden lämnade före anbudets avgivande
    9. Administrativa föreskrifter
    10. Ej prissatt mängdförteckning
    11. Beskrivningar
    12. Ritningar
    13. Övriga handlingar

    Vid motstridighet mellan uppgift om antal i mängdförteckning och uppgift i övrigt förfrågningsunderlag skall kontraktsarbetenas omfattning dock bestämmas till det antal som anges i förteckningen.

    Där kan du se att beskrivningar ligger högre upp i rangordningen än ritningar. Det innebär att det är uppgiften i rambeskrivningen, alltså 4 dricksfontäner, som ingår i kontraktsarbetena och i ditt fasta pris. Vill beställaren få ytterligare dricksfontäner utförda är det fråga om ett ÄTA-arbete. Det bör här tilläggas att jag tolkar din fråga som att det inte handlar om en uppgift i mängdförteckning i ditt fall. Om så hade varit fallet skulle uppgiften i mängdförteckningen gälla före övrigt förfrågningsunderlag.

    Observera att det ovanstående förutsätter att rangordningen i AB 04 gäller! För att vara säker på vad som gäller i ditt fall behöver du kolla om din beställare har ändrat rangordningen i just er avtalsrelation. En sådan ändring kan antingen stå i kontraktet eller i AF-delen. Om en ändring av rangordningen finns i AF-delen måste det också finnas en hänvisning under kod AFC.111 för att ändringen ska vara giltig.

  • Missade skicka faktura, är det för sent nu?

    Svar: Det framgår inte vem kunden är eller hur ert avtal ser ut.

    Om kunden är konsument är preskriptionstiden tre år enligt preskriptionslagen. Att en skuld preskriberas betyder att ni förlorar er rätt att få skulden betald. Det innebär att om kunden får fakturan inom tre år är fordran inte preskriberad och ni har fortfarande rätt att få betalt – det är alltså inte för sent. Skulle ni ha avtalat om en kortare preskriptionstid så gäller den.

    Om kunden är näringsidkare, till exempel ett byggbolag, gäller andra regler. Preskriptionstiden enligt preskriptionslagen är då tio år. Har ni inte avtalat om något annat är det alltså tio år som gäller och ni har gott om tid på er att skicka fakturan.

    Men avtal mellan näringsidkare brukar ofta innehålla regler som förkortar den långa preskriptionstiden. Dessa regler kan finnas i standardavtal som ni baserar ert avtal på, i ert avtal eller i AF-delen. Enligt standardavtalet AB 04 kap 6 § 19 är preskriptionstiden för kontraktssumman två år från godkänd slutbesiktning och för ändrings- och tilläggsarbeten sex månader från godkänd slutbesiktning. I standardavtalet AB-U 07 är tiderna ännu kortare: fyra månader för ändring- och tilläggsarbeten och tjugotvå månader för kontraktssumman (se AB-U 07 punkt 11). Så om ert avtal med kunden är baserat på ett standardavtal kan det vara så att fordran redan är preskriberad och kunden därför inte är skyldig att betala fakturan.

  • Kan beställaren ta upp fel som besiktningsmannen missat?

    Svar: Ja. Som huvudregel utgör det fel om ni inte har utfört blandarna enligt vad som följer av ert avtal. Enligt AB 04 kap 7 § 11 har beställaren sex månader från godkänd slutbesiktning på sig att göra gällande icke väsentliga fel som inte antecknats i slutbesiktningsutlåtandet trots att de var synliga. I din fråga skriver du att det nästan har gått ett halvår nu från godkänd slutbesiktning. Det låter alltså som beställaren har anmält det här felet i rätt tid.

    Eftersom det här verkar vara ett fel som ni ansvarar för och som anmälts i rätt tid är huvudregeln att ni är skyldiga att avhjälpa felet. Men det finns två saker ni bör veta och som kan vara till nytta för er.

    Den första är att ni kan ha rätt till ersättning om ni drabbas av merkostnader för att beställaren inte har underrättat er om felet utan dröjsmål från det att beställaren upptäckt eller borde ha upptäckt felet. Det framgår av AB 04 kap 5 § 15. Exempel på merkostnad är att felet orsakar en vattenskada som hinner bli värre p.g.a. den sena underrättelsen.

    Den andra är att det finns undantag från huvudregeln att entreprenören är skyldig avhjälpa fel. I AB 04 kap 5 § 18 framkommer att om felet inte påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjlighet att använda den på ett ändamålsenligt sätt är entreprenören inte skyldig att avhjälpa om det skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. I så fall har beställaren rätt till prisavdrag istället för avhjälpande. Prisavdraget ska motsvara skillnaden på värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick, men avdraget ska inte vara mindre än den besparing entreprenören gjort genom det felaktiga utförandet. Regeln innebär alltså i korthet att entreprenören inte behöver avhjälpa ”småfel” som är kostsamma att avhjälpa. I de fallen får beställaren nöja sig med ett prisavdrag.

  • Är vi bundna av vårt anbud?

    Svar: Frågan bottnar i hur avtalsbundenhet uppkommer. Under förutsättning att ni inte i anbudet har skrivit några särskilda villkor för hur ett bindande avtal uppkommer i just ert fall, hamnar vi här i de allmänna avtalsrättsliga reglerna. De kommer till uttryck i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (”avtalslagen”).

    Avtalslagen anger att ni som anbudsgivare är bundna av ert anbud under den så kallade acceptfristen. Om ni exempelvis har angett att anbudet är giltigt en viss tid eller att beställaren måste höra av sig inom en viss tid för att tacka ja eller nej till anbudet, utgör den tiden acceptfristen. Om ni inte har angett något sådant ska acceptfristen bestämmas till skälig tid. Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet och får bland annat bedömas utifrån hur lång betänketid det är rimligt att beställaren får.

    Er bundenhet till anbudet medför att om beställaren tackar ja inom acceptfristen, uppkommer ett bindande avtal. Om beställaren däremot tackar ja men samtidigt kommer med tillägg eller ändringar avseende avtalsinnehållet, räknas det istället som ett nytt anbud. Ni är då inte längre bundna av ert anbud och har istället rätt att tacka ja eller nej till beställaren anbud.

    I ert fall innebär detta att om den första beställaren tackar ja till ert anbud utan att göra några tillägg eller ändringar, har avtalsbundenhet uppstått. Om det då visar sig att ni inte kan utföra entreprenaden på grund av att ni har tackat ja till erbjudandet från den andra beställaren, föreligger ett avtalsbrott.

    Om ni inte utför entreprenaden åt den första beställaren, riskerar ni att få betala ett skadestånd. Det förutsätter dock att beställaren kan visa att en faktisk skada har uppkommit. Ett exempel på skada kan vara att beställaren blir tvungen att anlita en annan entreprenör som tar ett högre pris än det som ni har angett i ert anbud. Skadeståndet skulle i så fall motsvara mellanskillnaden mellan det pris som ni angett i anbudet och den andra entreprenörens högre pris. Notera dock att beställaren i det här läget har en skyldighet att begränsa sin skada – det går alltså inte anlita någon som är obefogat dyr och sedan kräva er på hela mellanskillnaden.

    I vissa fall är det möjligt att återkalla ett anbud. Det förutsätter dock att återkallelsen kommer fram till beställaren antingen innan eller samtidigt som denne tar del av anbudet. Om ett anbud exempelvis har skickats per post, tar postgången normalt någon eller några dagar. Då skulle anbudet till exempel kunna återkallas genom att ett återkallelsemeddelande skickas per mejl så att det kommer fram till beställaren innan eller samtidigt som denne tar del av det postade anbudet. I ett sådant läge finns det alltså inte längre någon bundenhet till anbudet.

  • Övertar jag allt garantiansvar?

    Svar: Nej, det finns inte någon regel i AB 04 som säger att du automatiskt övertar garantiansvaret för det som den tidigare entreprenören har utfört i projektet.

    Utgångspunkten är istället att du endast ansvarar för det du utför. Om ett fel framträder i entreprenaden under din garantitid antas du dock vara ansvarig för felet. Om du har uppfattningen att du inte ansvarar för felet så åligger det dig att visa att du har utfört entreprenaden kontraktsenligt eller göra det sannolikt att felet beror på något du inte ansvarar för, till exempel det som den tidigare entreprenören har utfört. Här kan det bli fråga om en viss gränsdragningsproblematik om det är svårt att avgöra vad som är fel eller vad felet beror på. Om du väljer att ta jobbet är det därför bra om du, innan du påbörjar ditt arbete, dokumenterar det som den tidigare entreprenören har gjort. Exempelvis genom besiktning, fotografier eller video.

    Beställaren tänker inte alltid på att du endast ansvarar för det du utför. Om du bestämmer dig för att ta jobbet kan det också vara bra att klargöra för beställaren att du inte övertar något garantiansvar för det som den tidigare entreprenören har utfört. Gör det gärna skriftligen.

  • Kan entreprenören ha något ansvar för beställarens konsult?

    Svar: Ni har inget ansvar för att de handlingar som er beställare tillhandahåller är korrekta eller att de tekniska lösningar som denne tagit fram är lämpliga för sitt ändamål. Enligt 1 kap. 6 § ABT 06 har den part som tillhandahållit uppgifter, undersökningsmaterial och/eller tekniska lösningar fullt ansvar för att dessa är riktiga. Det spelar då ingen roll om beställaren upprättat handlingarna själv eller om denne har tagit hjälp av en konsult, ansvaret gentemot er ligger likväl på beställaren. Ni har inte heller någon skyldighet att kontrollera de uppgifter som lämnas. Istället ska ni utgå från att de är korrekta. I detta avseende föreligger alltså ingen skillnad mellan total- och utförande­entreprenader.

    Om ni upptäcker motstridigheter mellan de handlingar som ingår i förfrågningsunderlaget, till exempel mellan ritning och beskrivning, ska ni enligt 1 kap. 4 § ABT 06 räkna med den uppgift som innebär lägst kostnad för er del. Här föreligger alltså en avsevärd skillnad gentemot en utförande­entreprenad enligt AB 04, där motstridigheter av detta slag istället ska lösas genom den rangordning som framgår av 1 kap. 3 § AB 04. Denna skillnad är viktig att komma ihåg när man räknar på sitt anbud.

  • Vad innebär ett budgetpris?

    Svar: Nej, det finns inte någon regel om ungefärlig prisuppgift i AB 04 eller ABT 06. Däremot förekommer det att parterna i en entreprenad som ska ersättas på löpande räkning avtalar om ett ”budgetpris”. Normalt sett sker det när beställaren vill få en uppfattning om vad entreprenaden kommer att kosta men situationen är sådan att entreprenören inte kan eller vill lämna ett fast pris.

    ”Budgetpris” är dock inte ett vedertaget begrepp i AB 04 eller ABT 06 och finns inte med i de två standardavtalens begreppsbestämningar. På konsultsidan däremot, i standardavtalet ABK 09 för konsultuppdrag, finns budgetpris med i begreppsbestämningarna. Där framgår att ett budgetpris är en icke bindande prisuppgift.

    Om det inte framgår av avtalet vad parterna i entreprenaden avser med begreppet budgetpris är utgångspunkten att budgetpriset bara är en kostnadsuppskattning och inte en bindande prisuppgift. Men att använda ett budgetpris, utan att vara överens om vad det innebär, kan ge upphov till tvister.
    Om du och din beställare skulle vilja avtala om ett budgetpris bör ni därför även förtydliga vad som menas och lämpligtvis även ange under vilka omständigheter budgetpriset får justeras och vad som händer om du överskrider budgetpriset.

  • I vilken mån kan beställaren hålla inne betalning, om man kommit överens om betalningsplan?

    Svar: Enligt den bestämmelse i ABT 06 som är relevant för denna fråga, det vill säga 6 kap. 12 §, har de inte rätt att göra på detta sätt.

    Det första stycket i 6 kap. 12 § ABT 06 är mycket kortfattat och tydligt. Där anges endast att ”kontraktssumman erläggs enligt betalningsplan och mot faktura”. Detta innebär att om ni har en avtalad betalningsplan, så ska denna följas till punkt och pricka. Detta gäller för såväl er som er beställare.

    Av det andra stycket i samma bestämmelse framgår att om det ”saknas en betalningsplan”, så gäller vad som anges i det tredje stycket. I det tredje stycket anges i och för sig att en beställare har rätt att innehålla 10 % av ett fakturerat belopp som säkerhet för framtida avhjälpande av fel. Något fel behöver alltså inte ha konstaterats för att beställaren ska ha rätt att innehålla betalning. Det tredje stycket gäller dock alltså endast om det ”saknas en betalningsplan”, och i ert fall gör det ju inte det. Ni har en avtalad betalningsplan. Därför är beställaren rätt att innehålla belopp för avhjälpande av fel enligt tredje stycket inte tillämplig.

    Enligt ABT 06 ska er beställare alltså följa den betalningsplan som avtalats mellan er. De har inte rätt att innehålla något belopp som säkerhet för ett framtida avhjälpande av fel i er entreprenad.

    Avslutningsvis ska det emellertid framhållas att det är vanligt förekommande att beställare skriver in avsteg gentemot ABT 06 i kontraktshandlingarna, och att ett av de vanligaste avstegen är just det att beställaren ska ha rätt att innehålla betalning även när det finns en betalningsplan. Detta bör entreprenören kontrollera innan avtalet skrivs på och betalningsplanen slås fast. Om beställaren vill ha en rätt att innehålla belopp så kanske ni måste ha en betalningsplan som är mer ”framtung” än vad som normalt är fallet, för att inte äventyra ert företags likviditet.

  • Är konsultens ansvarsbegränsning giltig?

    Svar: Dessvärre verkar er konsult ha rätt i sitt påstående.

    I 5 kap. 3 § ABK 09 föreskrivs visserligen att konsultens sammanlagda skadeståndsskyldighet för uppdraget uppgår till 120 prisbasbelopp, om inte annat har avtalats. För år 2019 motsvarar detta knappt 5,6 miljoner kronor.

    Emellertid är 5 kap. 3 § ABK 09 en så kallad täckbestämmelse. Detta innebär att det står parterna fritt att avtala om andra nivåer för ansvarsbegränsning än vad som framgår av bestämmelsen, utan att man behöver ta upp ändringen i en särskild sammanställning eller liknande. Det räcker med att ändringen har tagits in i en av kontraktshandlingarna för att den ska gälla.

    I detta fall har er konsult begränsat sitt ansvar på ett tydligt sätt i sitt anbud. Om anbudet är en del av kontraktshandlingarna gäller då alltså denna begränsning före 5 kap. 3 § ABK 09, med den följden att konsultens ansvar är begränsat till det slutliga arvodets storlek, det vill säga cirka 50 000 kronor.

    Just denna typ av ändring blir allt vanligare. Ändringen är lätt att missa, men kan som i detta fall få allvarliga konsekvenser. Därför måste man noggrant läsa igenom anbud och övriga kontraktshandlingar innan man skriver på avtalet.

Entreprenadjuridik

Vi svarar på dina frågor inom entreprenadjuridik. Kontakta oss gärna på vårt telefonnummer för entreprenadrättsrådgivning +46 8 762 75 15.

Är du nöjd med innehållet på denna sida?

Tack för din feedback!

Antingen har du nyligen lämnat feedback på sidan eller så gick något fel, försök igen senare.

Tack för din kommentar!

Just nu kan du inte lämna en kommentar, försök igen senare.