Hoppa till innehåll

Ordlista

Nedan följer en ordlista på ord, och dess förklaringar, som kan förekomma under en avtalsrörelse.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

A

Ackord - Avtal om lön för arbetsprestation i motsats till tidlön. Ett avtal om utförande av arbete till överenskommet pris, även kallat betingsarbete. Ofta finns olika pris eller tidlistor kopplade till de olika arbetsmoment som ska utföras. 

Ajournera - Göra ett tillfälligt uppe­håll i förhandlingar.

Allmän visstidsanställning - En tidsbegränsad anställning på maximalt två år som ger arbetsgivare ökad flexibilitet vid arbetstoppar. 

Allmänna anställningsvillkor - De villkor som inte gäller lönen. Det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat. 

Arbetsbrist - Skäl för uppsägning som inte har med personen att göra. Kan ha till exempel ekonomiska eller organisatoriska orsaker.

Arbetsfred  - Se fredsplikt. 

Arbetsgivaravgift - De avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver den anställdes lön. Kallas även löneskatt. 

Arbetsgivarorganisation - En medlemsorganisation för arbetsgivare som förhandlar för företagen och på andra sätt driver företagens intressefrågor. 

Arbetskraftskostnad - Lön och övriga kostnader för arbetsgivaren som hör till anställningen och som utöver bruttolön vanligtvis innefattar arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavgifter. 

Arbetsledningsrätt - Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. En grundläggande princip inom arbetsrätten. 

Arbetslöshet - Ett mått som anger andelen av de personer som befinner sig i arbetskraften (är arbetsföra) men som inte är sysselsatta. Mäter hur många i samhället som vill arbeta, och som aktivt söker arbete, men inte kan hitta jobb. Arbetslösheten påverkas bland annat av lönekostnaden. Ju högre ingångslön desto färre har arbetsgivarna råd att anställa. 

Arbetsrätt - Lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare. 

Arbetstagarorganisation - eller facklig organisation. En organisation som driver anslutna arbetstagares intressen i förhållande till arbetsgivaren och förhandlar om kollektivavtal

Arbetstidsbank - Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar. 

Avtal  - Juridiskt bindande överenskommelse. 

Avtalsdelegation  - Grupp som utses för att sköta avtalsförhandlingarna. Se även förhandlingsdelegation. 

Avtalskrav  - De krav som facken och arbetsgivarna driver i förhandlingarna. 

Avtalslöst tillstånd  - Situation som uppstår då ett avtal löpt ut utan att berörda kollektivavtalsparter enats om ett nytt avtal. 

Avtalsperiod  - Den tidsperiod inom vilken kollektivavtalet gäller. 

Avtalsrörelse  - Förhandlingsprocess med syfte att träffa kollektivavtal mellan arbetsgivarförbund och fackförbund om löner och arbetsvillkor. 

Avtalsturlista  - Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från LAS vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. 

Avtalsutskott  - Grupp som består av representanter från Installatörsföretagens styrelse, förhandlingschef samt avtalsansvarig från avdelningen Arbetsmarknad. Utskottet agerar på delegation från styrelsen under avtalsrörelsen. 

B

Blockad - En stridsåtgärd (se stridsåtgärd nedan för förklaring) på arbetsmarknaden, där facket vill förhindra arbete på ett företag eller en enskild arbetsplats. 

Bruttolön - Arbetstagarens lön före skatt. 

C

Central förhandling - Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central nationell nivå. 

Central lönebildning - Löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå. 

Centralorganisationer - eller huvudorganisationerna Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco. Paraply­organisationer som samlar arbets­givarorganisationer eller fackliga organisationer.

D

Differentierade löner - Lönerna skiftar mellan anställda beroende på exempelvis resultat.

Disponibel inkomst - Den inkomst som finns att förfoga över efter skatt. 

Dispositiv - Den del av lagstiftningen om arbetsmarknaden som är förhandlingsbar, det vill säga att fack och arbetsgivare kan komma överens om regleringen av en arbetsrättslig fråga. 

F

Fackförbund - En medlemsorganisation för arbetstagare, som driver de anställdas intressefrågor i förhållande till motparten, arbetsgivarorganisationerna eller det berörda företaget. 

Fredsplikt - Plikt att avstå från stridsåtgärder (se stridsåtgärd nedan). När fredsplikt råder får ingen av parterna vidta någon stridsåtgärd, exempelvis gå ut i strejk. Fredsplikt inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats. Kollektivavtal ger därmed arbetsfred. 

Förbundsavtal - Rikstäckande kollektivavtal. 

Förhandling/Förhandla - En överläggning mellan två eller flera parter. 

Förhandlingsavtal - Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Industriavtalet är ett exempel. 

Förhandlingsdelegation - Grupp som utses för att sköta avtalsförhandlingarna. Delegationen består av representant från Installatörsföretagens styrelse samt medarbetare från avdelningen Arbetsmarknad och Medlemsservice.  

Föräldralön - Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan. 

G

Generalstrejk -Strejk som omfattar större delen av arbetsmarknaden.

Generellt påslag - Lönepåslag (löneökning) som är lika för alla och som inte påverkas av exempelvis prestation, ansvarsnivå eller kompetens. 

H

Huvudavtalet - Avtalet som reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, gällande parter och hur förhandlingar ska gå till. Kallas även Saltsjöbadsavtalet. 

Huvudorganisationer - Svenskt Näringsliv, LO, PTK samt Saco (vars privatsektorförbund ingår i PTK). Paraplyorganisationer som samlar arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer. 

Hängavtal - Ett kollektivavtal mellan en enskild arbetsgivare och en facklig organisation där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen utan att för den skull vara medlem i en arbetsgivarorganisation. 

I

Individgaranti - Löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras oavsett engagemang, ansvarsnivå eller kompetens. 

Individuell lönesättning - Lönen sätts utifrån den enskilde individens prestation och verksamhetens behov. 

Individuell löneutveckling - Möjlighet att påverka sin lön genom exempelvis vidareutbildning eller genom att ta ett ökat ansvar. 

Industriavtalet - Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Är normerande för övriga förhandlingar eftersom det är exportindustrin som påverkas mest av internationell konkurrens. 

Inflation - En stegring av den allmänna prisnivån vilket innebär att lönens köpkraft minskar. 

Ingångslön - Den lön som en anställd går in med i en anställning och som sedan kan utvecklas med ökad erfarenhet, utvecklad kompetens etc. Är ibland, men inte alltid, identisk med lägstalön eller minimilön som anger avtalens lägsta lönenivåer. 

Inhyrning - När arbetsgivare hyr in anställda från bemanningsföretag för att kunna vara flexibla och ta order även vid arbetstoppar. 

Inlåning - När arbetsgivare lånar in anställda från ett företag för att kunna vara flexibla och ta order även vid arbetstoppar. Den arbetsgivare som arbetstagaren är anställd hos har arbetsgivaransvaret för arbetstagaren även under den period arbetstagaren lånas ut till annan arbetsgivare. Detta innebär bl.a. att lön betalas av utlånande arbetsgivare. Den arbetsgivare som har lånat in arbetstagare ansvarar för arbetsmiljön, i förhållande till inlånad arbetstagare, under inlåningsperioden. 

Installationsavtalet - Det kollektivavtal som Installatörsföretagen tecknar med Svenska Elektrikerförbundet (SEF) för arbete på installationsområdet. 

J

Jämställda löner - När lönen speglar arbetstagarens prestation och betydelse för verksamheten oavsett kön. 

Jämställdhetspott - En benämning av fackens krav på ökade löner på avtalsområden med hög andel lågavlönade. Riskerar att leda till att enklare jobb försvinner i vissa branscher. 

K

KI - Konjunkturinstitutet. En statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling och förutsättningarna för lönebildningen. 

Klausul - Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal. 

Kollektivavtal - Skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund gällande anställningsvillkor. 

Kompetens - Förmåga att producera resultat i det man företar sig. Grundas främst på utbildning, yrkeserfarenhet och personlig förmåga. Kan utvecklas exempelvis genom vidareutveckling i arbetet eller vidareutbildning. 

Konfliktvarsel -Innan en part vidtar stridsåtgärder som till exempel strejk eller lockout måste ett varsel om åtgärden skickas till motparten och Medlingsinstitutet minst sju dagar innan strids­åtgärderna ska utlösas.

Konjunktur - Upp- och nedgångar i ekonomin. 

Konkurrenskraft - Företagets, branschens eller hela ekonomins förmåga att klara sig i konkurrensen. Påverkas negativt av höga lönekostnadsökningar eftersom företagen då behöver höja priset för att klara en högre lönekostnad. Högre priser kan innebära minskad försäljning och i förlängningen högre arbetslöshet. 

Köpkraft - Mått på anställdas möjlighet att köpa varor och tjänster för lönen. Utvecklingen av köpkraften är beroende av storleken på disponibel inkomst och inflationen, som i sin tur påverkas av löneökningarna (se Konkurrenskraft). 

L

LAS - Lagen om anställningsskydd, LAS, reglerar bland annat uppsägningstider, löner under uppsägningstiden, giltigheten av uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning med mera. 

Ledaravtalet - Löneavtal mellan Installatörsföretagen och Ledarna. Avtalet är ett så kallat processlöneavtal.

Lockout - Utestängning av arbetskraft (produktionen stängs ner). Arbetsgivarnas motvapen till strejk, används mycket sällan eftersom utebliven produktion skadar arbetsgivaren. 

Lokal lönebildning - Lönebildningen utgår från det enskilda företaget, som har frihet att koppla lönesättningen till löntagares prestation och till företagets verksamhet. 

Lokal pott - Den summa pengar som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt när det kommer till lön. 

Lokala förhandlingar - Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på en enskild arbetsplats. 

Låglönepott - Krav från LO-förbunden att höja lönerna på de avtalsområden som har lägst medellöner. Om lönerna för okvalificerat arbete stiger innebär det att personer med svag förankring på arbetsmarknaden får svårare att få jobb eftersom färre arbetsgivare har råd att anställa. 

Lönebildning - Lönebildningen sätter ramarna för företagens löner. Ramarna kan bestå av kollektivavtal och/eller marknadslönestatistik samt företagens eventuella belöningssystem. Bra lönebildning utgår från och stöder företagets affärs- och verksamhetsidé och tecknas ofta ner i en lönepolicy tillsammans med företagets lönesättningsprinciper. 

Löneglidning - Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger. 

Lönenormering - Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fungerar som en norm för hur höga löneökningarna får bli i de övriga avtalen. 

Lönepolicy - Policy som klargör sambandet mellan företagets affärsidé, mål och framgångsfaktorer och den enskilda arbetstagarens lön genom att tydliggöra principer och kriterier för lönesättningen. 

Lönerevision - Översyn av lönerna på en arbetsplats. 

Lönesamtal - Ett uppföljande och framåtsyftande samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation. 

Lönespiral - Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation (Se Inflation för förklaring). 

Lönespridning - Skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade. Ett vanligt mått på lönespridningen är kvoten mellan 90e och 10e percentilen. 

Lönesättning - Hur lönen sätts. Dels vid anställning och dels vid lönerevisionerna. Lönesättningen tecknas ofta ner i en lönepolicy. 

Löneutrymme - En beräknad nivå på den totala lönekostnadsökningen som samhällsekonomin klarar av med oförändrad arbetslöshet. I praktiken finns inget generellt löneutrymme eftersom företag går olika bra. 

Löneutveckling - Skillnaden mellan individers ingångslön och framtida lön beroende på exempelvis ökad erfarenhet. Nominell löneutveckling är förändringen i löpande siffror och tar inte hänsyn till inflationen. Reell löneutveckling tar hänsyn till inflationen och visar på förändringen i köpkraften. Relativ löneutveckling är när man jämför löneutvecklingen mellan olika grupper eller över tid. 

Löneväxling - En del av lönen byts mot en förmån, till exempel pension. 

M

Medarbetaravtal - Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats. 

Medling - Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om de bedömer att det annars kan bli konflikt. 

Medlingsinstitutet (MI) - Statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvarar för lönestatistik. 

Märket - Se lönenormering samt Installatörsföretagens förklarande film.

N

Nattmangling - Förhandlingar nattetid, oftast i slutskedet av förhandlingsarbetet.

Nettolön - Den lön arbetstagaren får ut efter skatt. 

Nominell löneökning - Hur mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen. 

O

OB-tillägg - Extra ersättning vid arbete på så kallad obekväm arbetstid. Oftast kvällar, nätter och helger.

Omställningsavtal - Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar. 

Opo - Opartiska ordförande. Variant av medlare som finns inom Industriavtalet och som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut. 

Osakliga löneskillnader - Löneskillnader som inte beror på arbetet: kompetenskraven, svårighetsgraden och komplexiteten i arbetet, hur stort ansvar arbetet innebär eller hur arbetet har utförts. 

P

Parter - Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer, branschförbunden, samt arbetstagarnas organisationer, fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala kollektivavtalsförhandlingarna. 

Pott - Den summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå. 

Processlöneavtal - Löneavtal med företags- och medarbetarnära lönebildningsprocess där lönen revideras genom en dialog mellan chefen och medarbetaren. Kallas ibland för sifferlösa avtal.

Prolongering - Förlängning av avtal. 

R

Reallön - Lön justerad för inflationen. Används ofta i samband med beskrivning av löneutveckling för grupper av anställda. 

Reallöneökning - När lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med (förstärkt köpkraft). 

Relativlöneförändring - Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper. 

Retroaktiv lön - Om ett nytt löneavtal inte träffas förrän efter det att det gamla avtalet löpt ut gäller den nya lönenivån ibland bakåt i tiden från det gamla avtalets utlöpningsdatum. Löneökningen för tiden som gått betalas då ut som en klumpsumma. 

Riksavtal - Rikstäckande kollektivavtal. 

Rörlig lön - En del av lönen som ofta är kopplat till den enskilde arbetstagarens, gruppens eller företagets prestation eller resultat eller till ersättningar som relaterar till när arbetstagaren utfört arbetet, som till exempel skifttillägg och ersättning för så kallad obekväm arbetstid. Denna del av lönen kan variera kraftigt från månad till månad. 

S

Sifferlösa avtal - Kollektivavtal om lönerevision med företags- och medarbetarnära lönebildningsprocess. Saknar siffror för löneökningar.

Skyddsarbete - Arbete som en anställd är skyldig att utföra trots pågående konflikt för att förebygga skada på människor eller egendom

Sociala avgifter - Består främst av arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift. 

Strandning - När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet. 

Strejk - Strejk är när arbetstagare vägrar att arbeta. Rätten till strejk och andra fackliga stridsåtgärder är skyddad i lagen. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas lockout. Arbetsgivarnas uppfattning är att möjligheterna till stridsåtgärder är obalanserade till fackens fördel. 

Stridsåtgärder - Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter, facken och arbetsgivarorganisationerna, kan ta till för att driva igenom krav under perioden när de förhandlar om nya löneavtal. Konflikter är mycket kostsamma för arbetsgivarna varför arbetsgivarna undviker konflikter. Facken kan då använda stridsåtgärderna, eller hota med dem, för att driva igenom avtal som inte är balanserade mellan parternas olika intressen och behov. 

Stupstock - Centralt tvingande bestämmelser vad gäller löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens. 

Sympatiåtgärder - Stridsåtgärder till stöd för en annan lovlig konflikt.

T

Tillsvidareanställning - Kallas även fast anställning. 

Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl - Det kollektivavtal som Installatörsföretagen tecknar med Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads). 

Tjänstemannaavtalet - Det kollektivavtal som Installatörsföretagen, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Måleriföretagen i Sverige AB och Plåt- och Ventföretagen tecknar med Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. 

Turordning - Regler i LAS som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut. 

V

Varsel - Förvarning. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla. 

Vikariat - En visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande. 

Vild strejk - Strejk som inte har godkänts av arbetstagarnas fackförbund. Detta är olagligt för arbetstagare som ingår i ett fackförbund. 

Vinst - Skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader. 

Visstidsanställning - Anställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I LAS finns tre typer av tillfälliga anställningar: allmän visstid, vikariat och säsongsanställning. Ger flexibilitet för företag att kunna ta order även vid tillfälliga arbetstoppar. 

Y

Yrkande - Avtalskrav. 

6 F -Samarbete mellan fackförbunden Svenska Elektrikerförbundets (SEF), Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads, Fastighetsanställdas Förbund, Service- och kommunikationsfacket (SEKO) och Målareförbundet.

Är du nöjd med innehållet på denna sida?

Tack för din feedback!

Antingen har du nyligen lämnat feedback på sidan eller så gick något fel, försök igen senare.

Tack för din kommentar!

Just nu kan du inte lämna en kommentar, försök igen senare.