Hoppa till innehåll

Svenska modellen utmanas

Rapporter

Politiker både i Sverige och EU pratar alltmer om lagstiftning i olika delar av arbetsrätten. Ofta är det inom specifika avtalsområden, men även synpunkter om mer generell lagstiftning kommer upp i debatten. Till följd av detta kan Sverige tvingas införa minimilöner eller allmängiltighetsförklaring istället för att behålla vår modell som bygger på civilrättsliga avtal mellan jämbördiga parter och minimal statlig inblandning i löneavtalen.

Du måste vara inloggad som medlem för att se allt innehåll på sidan. Logga in här

Exempel

  • EU arbetar med ”den sociala pelaren” vilket är ett antal lagstiftningsakter som tar över frågor där ”den Svenska modellen idag” ges utrymme för egna avtal.
  • Regeringen beslutar om höjda löner för vissa personalkategorier, exempelvis lärare, vilket försvårar lönebildningen utifrån den svenska modellen.
  • Vita Jobb innebär att den upphandlande myndigheten ska ställa krav på att privata entreprenörer garanterar löner och villkor i linje med kollektivavtalet. Kontrollerna utförs inte av kommunen utan av fackliga ombudsmän från LO-förbunden.

Varför sker detta?

  • Regeringen lyfter löne- och inkomstlönefrågorna högre upp på dagordningen.
  • Flera ministrar i regeringen har bakgrund inom fackföreningsrörelsen och de har ett avgörande inflytande på att facken får ett större inflytande på lagstiftningsarbetet.
  • I EU är det endast ett fåtal länder som på samma sätt som Sverige låter arbetsmarknadens parter hantera arbetsmarknadsfrågorna. Övriga EU-länder använder lagstiftning.
Är du nöjd med innehållet på denna sida?

Tack för din feedback!

Antingen har du nyligen lämnat feedback på sidan eller så gick något fel, försök igen senare.

Tack för din kommentar!

Just nu kan du inte lämna en kommentar, försök igen senare.