Kraven på hushållning med energi är i realiteten ingen skärpning. Framför allt tycker vi att Boverket behöver skärpa tillsynen och utvärdera reglernas möjlighet att styra åt rätt håll. Vi lyfter även att behovet av ytterligare utredning och förtydliganden om installationer som en del av byggnadens system.
För att motsvara nära nollenergikrav måste energihushållningskraven bli betydligt skarpare. Byggnadens energibehov ska styra utformning av klimatskärm och installationer, inte val av energislag. Exempelvis styr viktningsfaktorerna i förslaget mot sämre prestanda än idag i byggnader med vissa energislag. Genom att införa begreppet använd energi och fler faktorer kan vi få teknikneutrala och hållbara system för uppvärmning. Istället för en viktningsfaktor som ska omfatta allt. Separata faktorer kan fånga energibehov, resurseffektivitet och andel förnybar energi.
Ett värmeförlusttal tar hänsyn till byggnaden som system. Det innebär att man fokuserar på både klimatskär och ingående installationer, framför allt ventilationen. För att uppnå en optimal energiprestanda och flexibilitet behöver dessa samverka. Vi tycker även att Boverket behöver utforma krav på hur stora förluster till följd av varmvattencirkulation maximalt får vara. De nya reglerna gäller vid både vid ny- och ombyggnation. Eftersom ändring av ventilation kan vara platskrävande och därmed kostnadsdrivande tycker vi att Boverket ska utreda ändringsregler.
Vi tycker att berörda myndigheter behöver samordna sina uppdrag. Det finns även ett behov av att regeringskansliet tar fram riktlinjer för utvärdering av befintliga styrmedel och framtagande av nya. Idag finns ingen tillsyn och det inte heller några konsekvenser när byggnader inte lever upp till gällande energikrav. Det tycker Installatörsföretagen att man behöver ändra på. Till förslaget finns en tillhörande konsekvensutredning som bland annat gör en beräkning av kostnadsoptimala nivåer. Indata till rapporten är inte realistiska och man har inte tittat på de samhällsekonomiska konsekvenserna i tillräckligt stor utsträckning. Här har det visat sig att de geografiska justeringsfaktorerna påverkar den kostnadsoptimala nivån negativt på vissa orter.
Samtidigt som Boverket vill även Finansdepartementet ha svar på sina ändringar i plan- och byggförordningen. Finansdepartementets ändringar utgör egentligen grunden till Boverkets förslag. Ändringar innebär en övergång från primär- till viktningsfaktorer. Man sätter även en systemgräns för beräkning av en byggnads energiprestanda. I förordningen trycker man även på teknikneutralitet mellan hållbara system för uppvärmning som inte är baserade på fossila bränslen.
Välkommen att logga in för att ta del av innehåll som antingen ingår i ditt medlemskap eller som användare av våra tjänster.
Logga inDu som är medlem, kund eller vill bli kund hos Installatörsföretagen skapar enkelt din egen inloggning.
Skapa användarkonto