Om svaret på frågan ovan är ”ja” så behöver du ta en närmare titt på den nya Säkerhetsskyddslagen. Säkerhetsskydd handlar om att organisationer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska arbeta förebyggande för att skydda sig mot brott som kan hota Sveriges säkerhet, till exempel spioneri och sabotage.
I Säkerhetsskyddslagen tydliggörs kraven på dessa organisationer, exempelvis kring hur man ska skydda uppgifter som rör Sveriges säkerhet och samhällsviktiga informationssystem.
Om vissa myndigheter och företag i Sverige utsätts för ett angrepp, kan det orsaka allvarliga konsekvenser för landets säkerhet. Det kan till exempel handla om verksamheter inom totalförsvaret, rättsväsendet, energi- eller vattenförsörjningen, telekommunikationer eller transportsektorn. Dessa verksamheter kan i sitt uppdrag behöva hantera uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Om dessa uppgifter röjs, förstörs eller ändras kan det inverka på Sveriges säkerhet. Vissa verksamheter kan dessutom behöva ett särskilt skydd mot terrorism. Om de angrips blir konsekvenserna för Sverige mycket allvarliga. De här verksamheterna behöver ett särskilt skydd, säkerhetsskydd Säkerhetsskyddet finns reglerat i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen.
Säkerhetsskyddslagen ersätter en gammal lag och trädde i kraft den 1 april 2019. Lagen gäller för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, så kallad säkerhetskänslig verksamhet. Att tänka på är att det räcker att någon del av din verksamhet utgör en säkerhetskänslig verksamhet för att lagen ska vara tillämplig. Lagen omfattar inte bara offentliga aktörer utan även enskilda verksamheter.
En verksamhetsutövare som till någon del omfattas av säkerhetsskyddslagen är skyldig att utreda behovet av säkerhetsskydd i en säkerhetsskyddsanalys. Avgörande för behovet av säkerhetsskydd är bland annat vilka hot, risker och sårbarheter som kan finnas. Resultatet av säkerhetsskyddsanalysen ska dokumenteras.
Utifrån säkerhetsskyddsanalysen ska verksamhetsutövaren vidta de skyddsåtgärder som behövs utifrån verksamhetens art och omfattning, förekomst av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och övriga omständigheter.
Ett annat krav som lagen ställer på utövare av säkerhetskänslig verksamhet är att i vissa fall upprätta säkerhetsskyddsavtal. Det är på detta sätt som vi bedömer att våra medlemsföretag kommer komma i kontakt med detta regelverk. På samma sätt som tidigare kan även företagens anställda komma att bli föremål för säkerhetsprövning vid kontakt med säkerhetskänslig verksamhet.
Utöver de klassiska säkerhetskänsliga verksamheterna omfattas även informationssystem som i sig inte innehåller känslig information men som är av central betydelse för samhället när det gäller tillgänglighet och riktighet. Exempel på ett sådant system är system inom sjukvård, energiförsörjning, kommunikation och transport.
Sammantaget kan Säkerhetsskyddslagen komma att påverka installationer i säkerhetsklassade anläggningar samt installationer av säkerhetssystem så som kamera, passage och inbrottslarm. Utöver detta kan även infrastruktur för kommunikationsöverföring och fastighetsnät beröras av dessa regler. Som regel är det dock beställaren/anläggningsägaren som är ansvarig för upprättande av säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsavtal men entreprenörer som installatörsföretag måste förhålla sig till det.
Tillsynsmyndighet för denna lag är Säkerhetspolisen, SÄPO, och det är också där du hittar mer information och vägledning om lagen. På deras sida finns även blanketter för säkerhetsskyddsavtal och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet
Välkommen att logga in för att ta del av innehåll som antingen ingår i ditt medlemskap eller som användare av våra tjänster.
Logga inDu som är medlem, kund eller vill bli kund hos Installatörsföretagen skapar enkelt din egen inloggning.
Skapa användarkonto