Hoppa till innehåll

Vad innebär nya kamerabevakningslagen?

Data/Tele

16 augusti 2018

Den 1 augusti 2018 började nya kamerabevakningslagen gälla i Sverige och innebär både att det blir lättare att sätta upp kameror och att ansvaret ökar på att följa lagar och regler. Och redan nu kommer förslag på förändringar.

Den 1 augusti 2018 började nya kamerabevakningslagen gälla i Sverige den ersätter den tidigare kameraövervakningslagen från 2013. På webbplatsen Svensk författningssamling kan du ladda ner ladda ner nya kameralagen SFS2018-1200 som pdf. Redan i och med att dataskyddsförordningen (GDPR) började gälla 25 maj 2018 skedde förändringar. Anmälningsplikten tas bort och färre behöver söka tillstånd, men krav på att följa reglerna i dataskyddsförordningen respektive brottsdatalagen kommer att ställas på den som vill kamerabevaka.

Privata verksamheter, som inte utför en uppgift av allmänt intresse, behöver inte längre tillstånd för att kamerabevaka men istället måste de uppfylla kraven i dataskyddsförordningen. Anledningen är att Dataskyddsförordningens regler anses tillräckliga för att garantera att behandlingen av personuppgifter inte kränker enskildas personliga integritet.

Exempel på verksamheter som inte behöver tillstånd efter 25 maj 2018:

  • banker
  • butiker
  • privata parkeringshus
  • jägare som vill ha åtelkameror
  • privatpersoner

Dock krävs tillstånd för Myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse, om de kamerabevakar en plats dit allmänheten har tillträde.

Exempel på verksamheter som utför uppgifter av allmänt intresse och behöver söka tillstånd:

  • Myndigheter
  • Privata skolor
  • Privat hälso- och sjukvård
  • Kollektivtrafiksbolag

I och med att de nya dataskyddsreglerna har börjat gälla, så är Datainspektionen tillsynsmyndighet för kamerabevakning i Sverige. Om tillstånd krävs ska det sökas hos Datainspektionen på blankett: Ansökan om tillstånd till kamerabevakning.

Den nya kamerabevakningslagen är därför endast ett komplement som fokuserar på intresseavvägning - integritet vs. berättigat intresse, krav på upplysning (skyltning), hantering och spridning av inspelat material, samt tystnadsplikt eller som det står i lagen: ”Den som tar befattning med en uppgift som har inhämtats genom kamerabevakning får inte obehörigen röja eller utnyttja det som han eller hon på detta sätt har fått veta om någon enskilds personliga förhållanden.”

Nya kameralagstiftningen innebär att det blir lättare att sätta upp kameror men att det samtidigt faller ett större ansvar på den som vill kamerabevaka att själv se till att följa reglerna i dataskyddsförordningen respektive brottsdatalagen.

Redan nu kommer förslag på förändringar i den nya lagen

En kompletterande utredning (Författningsförslag SOU 2018:62) presenterades den 15:e augusti och har till syfte att underlätta för polismyndigheten att få tillstånd för kameraövervakning som sker i sker i brottsbekämpande syfte.

Förändringen i Kameraövervakningslagen förslås gälla från 1 juli 2019. I korthet innebär förslaget att tillståndskravet för Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket tas bort och ersätts med ett krav på en så kallad överviktsbedömning.

Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket får bedriva kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde under förutsättning att intresset av sådan bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.

Den som bedriver kamerabevakning ska göra intresseavvägningen innan bevakningen påbörjas. Se förslaget på www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2018/08/SOU-2018_62 (pdf)

Vidare ska uppdraget att analysera möjligheterna till ett utökat undantag från tillståndsplikten för kameraövervakning av allmänna transportmedel och stationer ska redovisas senast den 15 februari 2019.